Stoppa temporära boenden och kräv flyktingpaus

Göteborg stads nota för temporära bostäder för nyanlända växer. Trots att inte en enda bostad ännu har börjat byggas. Det är hög tid att kräva en flyktingpaus, skrota idén om temporära boenden och pröva andra vägar, skriver Hampus Magnusson (M).

ANNONS
|

    <strong>Hampus Magnusson </strong>(M)
    <br> biträdande kommunalråd Göteborg
   </br>
Hampus Magnusson (M)
biträdande kommunalråd Göteborg

Cirka 30 miljoner av skattebetalarnas pengar och en massa bortkastade arbetstimmar senare kommer tjänstemännen vid Fastighetskontoret fram till det vi moderater sa redan i somras: dra i nödbromsen och sätt stopp för temporära boenden för nyanlända. Detta kommer Fastighetsnämnden att ta ställning till på måndagen.

Redan i somras såg vi att den juridiska grunden var oklar, att hyreskostnaderna skulle bli högre än vad de nyanländas ersättning från staten kunde betala för och att bostäderna dessutom inte går att få fram så snabbt som förvaltningen först hoppats.

Inte enda bostad ännu

Just snabbheten att få fram bostäder var huvudargumentet när Fastighetskontoret på uppdrag av de rödgröna vid årsskiftet 2015/2016 började arbeta med temporära bostäder. Då skulle bostäder för 1 000 personer stå klara sommaren 2016. Ännu har inte en enda bostad börjat byggas.

ANNONS

Samtidigt är förslaget som Fastighetsnämnden på måndagen ska ta ställning till otydligt. Å ena sidan ska sökandet efter platser för nya temporära bostäder avbrytas då det inte visat sig vara en framkomlig väg. Å andra sidan ska arbetet med att planera temporära bostäder i Askimsviken och i Kärralund fortsätta. Tjänstemännen föreslår också svävande att ”för tillfället” inte anvisa några nya platser.

Vi moderater är tydliga med att projektet ska avbrytas omedelbart och kommer därför att kräva att Fastighetsnämnden även drar tillbaka tidigare medgivanden att bygga temporära bostäder i Askimsviken och Kärralund. Vi är också tydliga med att temporära bostäder inte är en aktuell lösning för att ordna bostäder för de nyanlända, som kommunen tvingats på av regeringen genom den så kallade bosättningslagen.

Nått bristningsgränsen

I stället bör bostäder sökas i det ordinarie bostadsbeståndet samt hos privatpersoner som är beredda att hyra ut rum, delar av sina bostäder eller attefallshus. Men det är också viktigt att poängtera att Göteborgs stad nu nått bristningsgränsen för hur många nyanlända vi kan ta emot för att mottagandet ska bli värdigt.

Under 2016 anvisades 880 personer till Göteborgs Stad. 60 av dem har fortfarande inte fått en bostad. Ytterligare 200 personer bor tillfälligt på Lilleby Camping i en trailerpark och 90 personer i en inhyrd fastighet och det har till och med gått så långt att man fått ta sovsalar i bruk. Dessa lösningar kommer att avvecklas under 2017. Samtidigt ska Göteborgs stad ta emot ytterligare 1 376 personer under 2017. Hur totalt drygt 1 700 nyanlända ska få bostad under 2017 är alltså högst oklart.

ANNONS

Själva hanteringen av bostäder enligt bosättningslagen beräknas hittills ha kostat göteborgarna cirka 30 miljoner kronor, inklusive de temporära boendena, under 2016 och krävt att åtta personer nyanställts; trots det går förvaltningen i mångt och mycket på knäna. Hyran för en trea i ett temporärt boende i Askimsviken beräknas kosta upp mot 17 000 kronor i månaden. Pengar som inte finns avsatta i Fastighetsnämndens budget.

Flyktingpaus nödvändig

De rödgröna partierna måste ta bladet från munnen och berätta hur de ser på framtiden. Just nu skickar de dubbla signaler kring temporära bostäder. Vi kräver svar på hur de tänker sig lösa ett värdigt mottagande för de nästan 2 200 personer som anvisats Göteborg via bosättningslagen men där bara var fjärde kunnat erbjudas en permanent bostad. Har de inget svar är det enda rimliga att de går på Moderaternas linje och kräva en flyktingpaus. Detta har redan flera andra kommuner gjort.

Hampus Magnusson (M)

biträdande kommunalråd Göteborg

ANNONS