Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Stoppa slöseriet med läkare – anställ dem i hemsjukvården

Vården kan bli betydligt effektivare. Men då krävs en satsning på fler läkare i hemsjukvården i stället för närsjukvårdsläkare på regionens sjukhus, skriver hemsjukvårdsläkare Eric Bertholds.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I en artikel i denna veckas Läkartidningen beskrivs, i uteslutande positiva ordalag, den nystartade kliniken för nära vård på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, SÄS.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

”Nära vård är ett begrepp som är på allas läppar i hälso- och Sjukvårdssverige just nu”, slås inledningsvis fast. Hur många av de 14 läkare på kliniken för nära vård på SÄS som arbetar i det mobila närsjukvårdsteamet med 50 inskrivna patienter framgår inte av reportaget, men man blir fundersam när man läser att modellen är hämtad från ett ”framgångsrikt koncept” på Skaraborgs sjukhus (SkaS), där man sedan flera år har tre sjukhusanknutna närsjukvårdsteam med var sin läkare. Dessa har nämligen blott cirka 30 inskrivna patienter vardera.

Eftersom några patienter avlider och nya skrivs in vårdades totalt förra året 61, 47 och 31 patienter i respektive team, det vill säga under ett år har varje läkare i genomsnitt ansvarat för 46 patienter. Det kan rimligen inte vara optimal användning av begränsade resurser.

Tenderar att överutreda

Det är inte heller det bästa för äldre multisjuka patienter, målgruppen för de mobila teamen, eftersom sjukhusspecialister tenderar att överutreda och överbehandla patienter som befinner sig i livets slutskede, en risk som sannolikt ökar om man får ägna en heltids läkartjänst på mindre än 50 patienter per år.

Satsningen på sjukhusanknutna mobila team motverkar dessutom den omställning till primärvården som Läkarförbundet och regeringen förespråkar. Det är inte konstigt att sjukhusen går ekonomiskt back om man sysselsätter en läkare på heltid med endast 46 patienter per år.

Efter drygt trettio års arbete som internist på medicinkliniken på SkaS blev jag, för tre år sedan, hemsjukvårdsläkare i primärvården i Skaraborg. I mitt uppdrag (hemsjukvård och särskilt boende) ingår inte 30 utan 300 äldre multisjuka patienter, varav cirka 50 är minst lika svårt sjuka och instabila som de som sjukhusets närsjukvårdsteam handlägger.

Konverteras sjukhusens närsjukvårdsläkare till hemsjukvårdsläkare inom primärvården skulle tillgängligheten till vård öka med en faktor tre till tio för denna patientgrupp. Dessa läkare gör tillsammans med kommunsjuksköterskan hembesök och planerar för framtida optimala sjukvårdsåtgärder när en (oftast förväntad) försämring i hälsotillståndet inträffar. Man gör också en läkemedelsavstämning.

I en avhandling, Interventions to improve medication use in elderly primary care patients, gick Cecilia Lenander igenom läkemedels- konsumtionen av 1 700 äldre skåningar med hemsjukvård och särskilt boende. Mer än 80 procent hade läkemedelsrelaterade problem. I genomsnitt åt de elva olika sorters läkemedel. Det som förvånade författaren mest var att så många hade kvar läkemedel som de inte längre behövde.

Behövs bättre kontinuitet

Så blir man också patientens ordinarie och i reell mening patientansvarig läkare, som kan göra hembesök även när oförutsedda händelser inträffar, allt från hudutslag till krisreaktioner, där den läkare som känner patienten väl oftast är den bäst lämpade.

Sverige, som redan har lägst (17 procent) andel primärvård i västvärlden, behöver inte ännu fler sjukhusspecialister som åker hem till patienter. Det vi behöver är fler primärvårdsläkare med bättre kontinuitet och helhetssyn än vad sjukhusspecialister kan erbjuda. Därför bör sjukvårdspolitikerna i Västra Götalandsregionen omfördela resurser för mobil nära vård från sjukhusen till primärvården.

Eric Bertholds

hemsjukvårdsläkare, Närhälsan Tibro, Skaraborg