Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Stoppa iranska regimens avrättningar – nu

Iranska regimens avrättningar av politiska fångar fortsätter år efter år. I tisdags var det återigen dags. När ska Sverige och andra länder ställa de ansvariga inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna? skriver människorättsaktivist Morteza Sadeghi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Snart är det årsdagen av den största politiska massavrättningen i Irans moderna historia. 1988 inleddes en systematisk avrättning av 30 000 politiska fångar runtom i Iran. Huvudsakligt mål för denna grymma handling var medlemmar ur Folkets Mujahedin (PMOI) och den iranska presidenten var en av de ansvariga för detta dåd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I tisdags, den 2 augusti, avrättades en grupp sunni-fångar i Gohardasht-fängelset i Karaj i nordvästra Teheran. Detta omänskliga brott ägde rum samtidig med årsdagen av massakern under sommaren 1988.

Mullornas regim står i dag inför absolut social isolering och folkets utbredda avsky. I detta läge ökar regimen avrättningarna för att skapa rädsla och för att förhindra ett landsomfattande uppror.

Rohani ingen reformist

Iranska regimens president Hassan Rohani (mer än 2 500 avrättningar under hans tid hittills) är ingen reformist och han var en av dem som fattade beslut om massakern mot försvarslösa politiska fångar under sommaren 1988. Den huvudsakliga orsaken till avrättningarna var att eldupphöret mellan Iran och Irak var ett bakslag för den iranska regimen då de ville vinna kriget. De tog då i stället hämnd på de politiska fångarna i landet.

Massakern började av allt att döma efter ett religiöst dekret, en så kallad fatwa, från den iranska regimens gudfader och dåvarande högste andlige ledare i Iran, ayatolla Khomeini. Handskrivna brev från ayatollan publicerades senare i en rapport.

Det internationella samfundets tystnad inför detta brott är en skam. Om denna regim och dess ledare inte åtalas för brott mot mänskligheten, vad ska vi då med Romstadgan och internationella brottmålsdomstolar?

Under 28-årsdagen av dessa massakrer bör länder som försvarar mänskliga rättigheter, däribland Sverige, försöka ställa de ansvariga ledarna (Khamenei, förre presidenten Rafsanjani, sittande president Rohani och andra brottslingar) till svars för sina brott mot de mänskliga rättigheterna.

Morteza Sadeghi

människoaktivist