Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sverige har nu en mycket sämre utveckling för både gängvåld och dödligt våld totalt än resten av Europa och det är dags att börja prata klarspråk om det, skriver Mattias Lindberg.

Stefan Löfven har fel om det dödliga våldet

Efter sommarens chockerande dödsskjutningar förväntar sig många att statsministern ska gripa till handling, tala klarspråk och vidta åtgärder mot gängvåldet. Men i stället visar han tecken på att fortsätta förminska problemet, skriver Mattias Lindberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När Mats Knutson i SVT frågar vilket ansvar regeringen har för att gängkriminaliteten ökat sedan tillträdet svarar Stefan Löfven (S) att det dödliga våldet inte har ökat men att den här typen av våld har ökat. Det andra påståendet är sant.

Dödsskjutningar inom kriminella miljöer låg under början av 90-talet på cirka fyra per år. 2017 var det 37 dödsskjutningar i kriminella miljöer. En ökning med en faktor på cirka nio. Sprängningar fortsätter att öka även under 2019. Men statsministerns påstående om det dödliga våldet är fel.

Ökat dödligt våld

Året när Löfven tillträdde 2014 var det 0,9 fall av dödligt våld per 100 000 invånare i Sverige.

Under förra året var motsvarande siffra 1,06. Det är en ökning med ungefär 18 procent, inte en minskning som Löfven påstod. De senaste fyra åren har antalet fall av dödligt våld legat på en högre nivå enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Många kriminologer, journalister och politiker har länge upprepat att det dödliga våldet minskar. Detta har ohederligt använts i debatten under lång tid för att sopa det ökande grova våldet under mattan.

Det har varit förödande för gängkriminalitetens utveckling i Sverige att man sopat ökningen av gängvåldet under mattan med hänvisning till minskat dödligt våld, samtidigt som den grövsta användningen av våld i form av skjutningar, knivskärningar och sprängningar ökat kraftigt.

Europa har enligt FN haft en minskning i mordfrekvensen på 63 procent i snitt sedan 2002. Under samma tidsperiod har Sverige haft en minskning från 1,10 till 1,06, en minskning med cirka fyra procent.

Samtidigt skriver BRÅ att ”Sverige är det enda av de fyra nordiska länderna där en ökning observerats flera år i rad under de senaste åren”. Inget av detta återger statsministern.

Forskning i Danmark nämner ökad antipati mot våld, tekniska framsteg och snabbare vård bland faktorer som troligen bidragit till minskningen av dödligt våld. Detsamma gäller troligen också Sverige.

Förödande utveckling

Samtidigt vet vi att det inte bara är skjutningar och sprängningar som numera noterar rekordnivåer i Sverige, utan även knivskärningar. Att det dödliga våldet länge minskade i Sverige berodde alltså inte på att dessa grövsta slag av våld minskade, utan på andra faktorer.

Det har varit förödande för gängkriminalitetens utveckling i Sverige att man sopat ökningen av gängvåldet under mattan med hänvisning till minskat dödligt våld, samtidigt som den grövsta användningen av våld i form av skjutningar, knivskärningar och sprängningar ökat kraftigt. Sverige har nu en mycket sämre utveckling för både gängvåld och dödligt våld totalt än resten av Europa och det är dags att börja prata klarspråk om det.

Mattias Lindberg

debattör