Staten bör syna Bauer-skolorna

Entreprenöriellt lärande kräver i själva verket en högre lärartäthet än traditionell undervisning för att leda till hög kvalitet på lärande. Det är därför angeläget att Skolinspektionen synar John Bauers agerande för att utröna om deras arbetssätt handlar om ett internationellt forskningsgenombrott, om naiv okunskap eller om ett medvetet missbruk av begreppet i rent vinstsyfte.

Vi som forskar på entreprenöriellt lärande är givetvis glada för att detta kraftfulla arbetssätt anammas av allt fler i samhället. Både EU och OECD tillhör tillskyndarna av mer entreprenöriellt lärande i skolan. Regeringen har också beslutat att entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Chalmers har fått förtroende och resurser från Högskoleverket för att utgöra del av regeringens strategi på detta område, baserat på 15 års erfarenhet av framgångsrikt arbete på området.

Det är dock viktigt att inse att det är ett arbetssätt som är svårt att bemästra, och i sin nuvarande relativt tidiga utvecklingsfas kräver mer resurser än för traditionell undervisning. I framtiden finns det förvisso förhoppningar om mer kostnadseffektiva metoder. EU:s experter på området pekar själva på att det behövs mer forskning kring strukturerade arbetssätt, men konstaterar att de allra flesta satsningar på entreprenöriellt lärande idag är helt beroende av enskilda lärares intresse, engagemang och passion.

Man kan fråga sig om John Bauer-koncernen driver utvecklingen på detta område, eller om de i stället använder begreppet som en metod för att öka sin vinst. I teorin kan det ju verka billigare och lika effektivt att låta eleverna arbeta självständigt i grupp och ta eget ansvar. I praktiken är dock entreprenöriellt lärande beroende av mycket mer än grupparbete och eget ansvar för att fungera. Minst lika viktigt är en stark koppling till verkligheten utanför skolan, en verklighet som ofta är komplex till sin karaktär och kräver omfattande lärarledd koordinering. Dessutom krävs en nära koppling mellan elevernas egna unika handlingar och lärarledd reflektion i små grupper. Sammantaget leder det till hög inre motivation hos eleverna och djupinlärning, men kräver mer resurser än traditionell undervisning.

Om man tillämpar entreprenöriellt lärande utan att få med dessa nödvändiga perspektiv leder det till lågt engagemang, förbrukat elevförtroende och sämre lärande. Utbildningsminister Jan Björklund skulle nog kalla en sådan lärmiljö för en flumskola. Det var tydligt i Aktuellts inslag där John Bauer-gymnasiet medverkade att eleverna uppvisade mycket lågt engagemang och inte tog det egna ansvar för lärandet som John Bauer-koncernen så stolt skriver om på sin hemsida.

Vi som arbetar med entreprenöriellt lärande på Chalmers finner det osannolikt att John Bauer-koncernen med sina knappa lärarresurser lyckas förverkliga idén om entreprenöriellt lärande. Vi tror dessvärre att begreppet snarare används för att öka vinsten på ett sätt som leder till uteblivet lärande och försämrade framtidsutsikter för eleverna. Vi finner det därför angeläget att skolinspektionen synar John Bauer-koncernens eventuella missbruk av begreppet entreprenöriellt lärande.

Martin Lackéus,

doktorand i entreprenöriellt lärande

Karen Williams-Middleton,

forskare i entreprenöriellt beteende

Mats Lundqvist,

forskare och föreståndare för Chalmers entreprenörskola