Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Framtiden. Stadsodlingar innebär en chans för intresserade stadsbor att komma i kontakt med odling och djurhållning. En del av dessa kommer sannolikt att hitta möjligheter till försörjning inom de gröna näringarna, i förorten eller genom flytt till landsbygden, skriver Malin Larsson.

Stadsodling är inte flum

Stadsodling är inte flum. Odling och djurhållning är meningsfulla aktiviteter som kan ge oss närproducerad mat, motion, bättre hälsa och gemenskap. Stadsodling är en av flera vägar till minskad sårbarhet, ökad integration och jobb, skriver Malin Larsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Integrationen, 10/2

På senare tid har Sveriges dåliga krisberedskap och låga självförsörjningsgrad med livsmedel och drivmedel uppmärksammats. Hushållen förväntas klara sig 72 timmar på egen hand. Sverige klarar inte många dagar utan importerad mat och fossila bränslen. Regeringen satsar på ökad nationell självförsörjning i den nya livsmedelsstrategin.

De gröna näringarna är förutsättningen för vår matförsörjning. Stadsodling är en av många vägar att minska vår sårbarhet. Klimatkrisen och det spända världsläget är starka skäl att göra städerna mindre sårbara.

Invandrare bor ofta i förorter med segregation och hög arbetslöshet. Intresset är stort för stadsodling, där människor kan mötas oavsett etnisk bakgrund. Stadsodling ger mat, frisk luft, fysisk aktivitet och gemenskap. Det främjar fysisk och psykisk hälsa. Det kan ge ökad självkänsla och kunskaper inför möjliga framtida samhällskriser.

Chans till grön kontakt

I projekt som Stadslandet Göteborg får stadsbor chans till kontakt med gröna näringar. De som sedan vill utbilda sig kan söka sig till regionens naturbruksgymnasier eller BYS (Biologiska Yrkeshögskolan Skara). De som vill starta eget företag inom gröna näringar kan få hjälp via Arbetsförmedlingen.

I min magisteruppsats från 2015, om invandrare i gröna näringar, undersöks integration av invandrare i areella näringar (växtodling, djurhållning, skog). Många utlandsfödda har utbildning eller erfarenhet inom gröna näringar, men det är ofta svårt att hitta gröna jobb när man bor i en förort. Många vill bo och arbeta på landsbygden, men vet inte hur. De behöver kontakter och inspiration. Det tror jag att Stadslandet Göteborg och EU:s landsbygdsprogram kan hjälpa till med.

Affärsmöjligheter

Många äldre lantbrukare har ingen som kan ta över företaget. Utlandsfödda startar företag i högre utsträckning än svenskfödda – i städerna. De gröna näringarna kan få nytta av invandrade entreprenörers kompetens. Affärsmöjligheter finns! Varför ska vi importera grönsaker som kan odlas och ge jobb här?

Framtiden finns i de gröna näringarna – också!

Malin Larsson

husdjursagronom och landsbygdsutvecklare