Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det krävs aktörer med helhetssyn och långsiktighet. Här måste kommun och stat axla oket och stötta svagare entreprenörer och byggherrar. Här måste politiken visa hjärta och mod. Vi får inte göra samma misstag och ta till storskaliga lösningar utan förankring i platsen, skriver debattörerna. Bild: Adam Ihse/TT

Stötta småskaliga initiativ i upprustningen av förorten

Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta har rätt i att miljonprogrammen måste rustas upp. Men vi får inte gå i samma fälla igen och massproducera billiga hyresrätter av låg kvalitet. Privata småskaliga initiativ måste till och människor måste ges chans att investera i sin boendemiljö, skriver Oskar Ivarsson, landskapsarkitekt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

26/8 Rusta upp miljonprogrammen som en väg ut ur krisen

Det krävs verkliga strukturella förändringar och ökad mångfald i såväl bostads- som lokalutbudet om vi ska förbättra miljonprogrammen. I dag domineras miljonprogrammen av hyresrätter och det saknas kreativa utrymmen, lokaler och startmiljöer för företag. Vi måste få människor att investera och utvecklas i sin livsmiljö och i sin livsmiljö. Då följer ansvarstagande, engagemang och entreprenörskap.

Lösningen ligger i att utveckla platsen fån dess egna inneboende växtkraft – underlätta för människor att bygga sin framtid. Det går inte att förlita sig på att sälja bostadsrätter till en väletablerad svensk medelklass. Vi måste se till helheten och den långsiktiga samhällsekonomiska kalkylen i stället för enskilda projekt och kortsiktig lönsamhet.

Privata initiativ

Allmännyttans insatser behöver kombineras med småskaliga privata initiativ. Här behövs riktat stöd, incitament och stimulans. Vi har infrastruktur på plats, kollektivtrafiken är väl utbyggd och marken är ofta kommunalt ägd. Allt detta kostar i drift och underhåll och behöver nyttjas mer resurssnålt och effektivt. Marknadspriset på tomter och byggrätter är nedtryckt, vilket öppnar för att kommunen kan sälja mark till överkomliga priser. Nivåer där privatpersoner och små byggentreprenörer faktiskt har råd.

Möjligheten att bygga i egen regi i liten skala kan bli en stark drivkraft. Det gynnar lokala initiativ och entreprenörsanda, men kräver enkla och snabba processer. Detta ger ökad mångfald i områden som i dag domineras av hyresrätter.

Gör vi detta på rätt sätt med nya stadsmässiga stråk längs infrastruktur och kollektivtrafik får vi snabbt det attraktiva stadsliv som efterfrågas och saknas i många av de nya bostadsområden som vi byggt under senare år. I dag kan man nästan tala om stadsliv utan stad i delar av Bergsjön och Angered. Lokala kulturer, cirkulär ekonomi och utbyte mellan stad och land kan vara nyckelord i denna utveckling.

Bostaden, närmiljön och barnens uppväxt är centrala pusselbitar i människors liv. Det fria skolvalet har tyvärr lett till ökad polarisering och minskad integration. Detta är en starkt negativ kraft som är svår att återställa politiskt och som nog kräver sin egen debatt. Men att satsa på barnen, skolan och barns livsmiljö måste vara utgångsläget.

Här måste skapas plats för människor att växa och investera i sin boplats och närmiljö. Det krävs aktörer med helhetssyn och långsiktighet. Här måste kommun och stat axla oket och stötta svagare entreprenörer och byggherrar. Här måste politiken visa hjärta och mod. Vi får inte göra samma misstag och ta till storskaliga lösningar utan förankring i platsen.

Oskar Ivarsson, Landskapsarkitekt LAR/MSA

Elina Engelbrektsson, Fil mag. miljövetenskap samt kulturgeografi