Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Stötta de iranska kvinnornas rätt att få välja

Än en gång har en rörelse tagit fart i Iran för att kvinnor själva ska få välja eller välja bort slöjan. Och än en gång reagerar regimen med att fängsla dem som släpper ut sitt hår. När ska Sveriges feministiska regering fördöma de orättvisa straffen? skriver Zinat Pirzadeh och Nuri Kino.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 5 augusti fick videoklippen viral spridning bland aktivister i hela världen, vi såg dem också. Klipp som fyller en med värme, glädje och motståndskraft.

Kvinnorna tar av sig sjalarna och låter håret svalla fritt samtidigt som någon filmar dem, hundratals kvinnor, yngre och äldre, över hela Iran. De ler och dansar, manifesterar sin rätt att välja. De är en del i #WhiteWednesday, vita onsdagar, en ny iransk rörelse där man varje onsdag tar på sig vita slöjor som en gemensam symbol i frihetskampen.

De är en del av den nya iranska revolutionen, en oblodig sådan. De vill inte att någon utifrån destabiliserar landet eller att USA hetsar mot regimen. De vill förändra inifrån, med mobiler, kameror, sociala medier och rosor som vapen.

Deras brott: Att under internationella kvinnodagen ha delat ut rosor i tunnelbanan samtidigt som de sjöng om rätten till fritt val

Du som läser detta tänker kanske att det är lätt att ta av sig en slöja och dansa inför en kamera. Men tre av deras kampsystrar greps, och den 31:e juli dömdes Yasaman Aryani, Monireh Arabshahi och Mojgan Keshavar till sammanlagt över 55 års fängelse. Det är längre än vad mördare brukar få i Sverige.

Deras brott: Att under internationella kvinnodagen ha delat ut rosor i tunnelbanan samtidigt som de sjöng om rätten till fritt val, kvinnans rätt. I Iran är det förbjudet att ta av sig slöjan. Innan landets shah flydde 1979 och mullornas diktatur tog över, sneglade modeintresserade iranska kvinnor mot städer som Paris, Milano och New York. Iran hade många egna designers och stylister. Men i 40 år nu har kvinnors rättigheter till fritt val varit brottsliga.

När svenska statsråd besökte Iran 2017 tog de på sig slöjor. Detta var frivilligt eftersom samma krav inte kan ställas på utländska regeringsrepresentanter som på iranska medborgare. För de svenska politikerna var det bara en tillfällig sak, men vilka signaler skickade det till alla som är tvingade att bära plagget mot sin vilja varje dag?

Och vilken signal skickade detta till de iranska makthavarna?

Gjort är gjort och nu skriver vi 2019. Margot Wallström (S) kallar den svenska regeringen världens första feministiska sådan. Feminism och kvinnokamp är självklarheter i dagens Sverige, och ett riskfritt sätt att vinna politiska poäng.

Feminism och kvinnokamp är självklarheter i dagens Sverige, och ett riskfritt sätt att vinna politiska poäng

Men glöm inte att detta inte alltid varit självklart. De svenska pionjärer som vigde sina liv åt kampen om kvinnans rätt att välja, skulle med all säkerhet ställa sig tillsammans med de iranska kvinnor som i dag riskerar sina liv i kampen för sina fria val.

Vi som skriver detta är för ett fullständigt fritt val, man ska kunna välja att bära sjal och man ska kunna välja bort den. Nu ber vi dig, Margot Wallström, att ta upp kampen och tillsammans med oss fördöma de orättvisa straff som vår gemensamma kamp- och feministsystrar dömts till i Iran.

Zinat Pirzadeh

människorättsaktivist, författare, skådespelare och komiker

Nuri Kino

människorättsaktivist, undersökande journalist, författare och filmare