Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den stagnerande levnadsstandarden och den ökande ojämlikheten för stora grupper av löntagare inom Storbritannien och USA har blivit miljöer vilken högerpopulismen kommit att frodas i. Dessa samhällens ökande ojämlikhet och sviktande levnadsstandard bidrager till att minska den mellanmänskliga tilliten vilket blivit torr ved på den högerpopulistiska brasan, skriver debattörerna. Bild: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT
Den stagnerande levnadsstandarden och den ökande ojämlikheten för stora grupper av löntagare inom Storbritannien och USA har blivit miljöer vilken högerpopulismen kommit att frodas i. Dessa samhällens ökande ojämlikhet och sviktande levnadsstandard bidrager till att minska den mellanmänskliga tilliten vilket blivit torr ved på den högerpopulistiska brasan, skriver debattörerna. Bild: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT

Stärk facken för att mota högerpopulistiska krafter

Fackföreningsrörelserna världen över angrips hårt och resultatet har blivit att lönerna för arbetstagare har stagnerat trots att produktiviteten har gått upp kraftigt, vilket man ofta skyller på globalisering och teknisk utveckling. Men i Sverige har facken lyckats förhandla fram högre löner, vilket visar på hur viktig en stark fackföreningsrörelse är, inte minst för att mota bort högerpopulismen som ofta följer i spåren av ökad ojämlikhet, skriver Philip Botström, (SSU) och Anton Svensson, S-studenter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Idag släpper SSU rapporten Hur påverkar facklig organisering lönerna? I rapporten konstaterar vi att starka fack med hög anslutningsgrad likt den svenska fackföreningsrörelsen har en avgörande roll i att stärka löntagarnas ställning på arbetsmarknaden genom att ge högre reallöner. Sambandet kvarstår när man kontrollerar för andra viktiga faktorer så som landspecifika förhållanden, sysselsättningsgrad och produktivitet över tid inom alla OECD-länder under 2010-talet. Dessa resultat bekräftas i tidigare forskning vilken även finner att facklig organisering resulterar i en jämnare inkomstfördelning, då högre reallöner för flertalet sker på bekostnad av de extremt ojämlikt fördelade kapitalinkomsterna.

Frontalangrepp på fackföreningsrörelsen

Trots dessa välkända positiva effekter av hög organisationsgrad i fackföreningar för breda löntagargrupper har det under de senaste decennierna runt om i västvärlden skett ett frontalangrepp på fackföreningsrörelsen. Union busting har varit ett definierande drag i den nyliberala revolutionen sedan 1980-talet, främst exemplifierat i Thatcher och Reagans styre i Storbritannien och USA. Konsekvenserna har inte låtit vänta på sig, sedan 1980-talet har produktiviteten i USA ökat med 70 procent medan den genomsnittliga reallönen närmast legat platt. Ett liknande växande gap mellan produktivitet och löner identifieras även i Storbritannien. De stagnerande lönerna bortförklaras gärna med den tekniska utvecklingen och globalisering, men hur kommer det sig då att till exempel de nordiska staterna vilka exponerats för samma trender ändå klarat av att generera betydande reallöneökningar? Här framstår de starka nordiska fackföreningsrörelserna som en avgörande förklaring till de stora skillnaderna i reallöneutvecklingar.

Högerpopulismen frodas

Den stagnerande levnadsstandarden och den ökande ojämlikheten för stora grupper av löntagare inom Storbritannien och USA har blivit miljöer vilken högerpopulismen kommit att frodas i. Dessa samhällens ökande ojämlikhet och sviktande levnadsstandard bidrager till att minska den mellanmänskliga tilliten vilket blivit torr ved på den högerpopulistiska brasan. Låg tillit och bristande tro på en bättre framtid för samhället utmärker väljare som röstar på högerpopulistiska partier. Därav kan man fråga sig huruvida Trump och Brexit hade skett utan de nyliberala angrepp på facken vilka ökat USA och Storbritanniens inkomstojämlikhet och hämmat deras reallönetillväxt. Den ökande ojämlikhetens negativa inverkan på tillit är illavarslande tecken, även för Sverige.

Om Sverige ska undvika att gå den anglosaxiska vägen med minimala löneökningar och enorma inkomstskillnader, vilka resulterar i fallerande tillit och starka högerpopulistiska rörelser, behöver man erkänna fackets roll som en central aktör för att värna löntagarnas intressen på arbetsmarknaden.

Ojämlikhetsforskare identifierar inte lönespridning som orsak till den ökande svenska ojämlikheten, utan det är politiska beslut som genererat de växande klyftorna. Skattesystemet har blivit mindre progressivt, vi ser en tilltagande förmögenhetskoncentration i toppen och välfärdsstaten har försvagats, särskilt socialförsäkringarna. Att lönerna inte blivit mer ojämlikt fördelade har i hög grad kunnat förklaras med fackets förmåga att ge högre löner, även för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Att facket lyckats upprätthålla detta inflytande på lönebildningen är en betydande bedrift med tanke på stressen fackföreningsrörelsen varit under 2000-talet med fallande medlemstal, relativt hög arbetslöshet, försvagad anställningstrygghet, närmast oreglerad arbetskraftsinvandring och försvagad A-kassa.

Erkänna fackets roll

Om Sverige ska undvika att gå den anglosaxiska vägen med minimala löneökningar och enorma inkomstskillnader, vilka resulterar i fallerande tillit och starka högerpopulistiska rörelser, behöver man erkänna fackets roll som en central aktör för att värna löntagarnas intressen på arbetsmarknaden. Framförallt behöver regeringens samarbetspartier sluta betrakta facket som ett problem och istället komma till insikten att denna rörelse har en enormt viktig roll för att upprätthålla en god levnadsstandard för breda löntagargrupper som spelar en avgörande roll för att hålla ihop vårt samhälle. Centerpartiet och liberalerna behöver alltså omvärdera sin antifackliga agenda om man vill vara seriösa med att hejda högerpopulismens frammarsch.

Vi kommer med konkreta förslag i vår rapport på hur man kan stärka fackens ställning, främst att man bör återinföra avdragsrätten för fackmedlemsavgifter samt avskaffa anställningsformen allmän visstid så fler får trygga anställningar och vågar organisera sig fackligt. Risken är annars att fackens styrka fortsätter minska efter årtionden av missgynnsam politik, följt av avtagande löneökningar och ökande ojämlikhet i Sverige. Resultatet av en sådan politik ser vi redan i USA och Storbritannien och den borde inte framstå som särskilt lockande.

Philip Botström, förbundsordförande SSU

Anton Svensson, rapportförfattare samt ordförande för S-studenter Malmö