Stärk elevhälsan – utvecklingen går åt fel håll

Ansvaret för elevhälsan har lyfts från den medicinska professionen till skolledare, det vill säga rektorer på skolorna. Vi vill att ansvaret åter läggs hos den medicinska professionen i elevhälsan. I tider när vi verkligen behöver förebygga stillasittande, övervikt, dåliga matvanor, missbruk och psykisk ohälsa hos barn och unga går utvecklingen åt helt fel håll, skriver bland andra Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Vi behöver prioritera barn och ungas mun- och allmänhälsa. Skolsköterskor och skolläkare ser att fler elever lider av övervikt och fetma jämfört med för ett decennium sedan och ohälsosamma matvanor är i dag en av de största orsakerna till ohälsa. Genom hälsosamma matvanor och en aktiv livsstil kan vi förebygga fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer. Under barn- och ungdomsåren grundläggs vanorna och hälsan för hela livet. Därför är det angeläget att samhällets resurser styrs till förebyggande insatser som skapar förutsättningar för en bra mun- och allmänhälsa hos barn och unga. Kan samhället bidra till sådana förutsättningar vinner vi mycket eftersom fler människor kommer att leva sina liv med bibehållen hälsa utan behov av stödjande insatser.

ANNONS

Tandläkarförbundet, Läkarförbundet och Dietisternas riksförbund har tillsammans genomfört en undersökning kring barn och ungas kost- och levnadsvanor. Våra resultat visar på en oro hos föräldrar gällande barnens matvanor, konsumtion av godis och sötsaker samt brist på motion. En stor andel av skolsköterskorna och skolläkarna ser också med oro på utvecklingen. Föräldrarnas funderingar kring sina barn är ofta befogade och det är viktigt att den personal som möter barn, unga och föräldrar får riktiga förutsättningar och adekvata resurser i form av mandat, tid och informationsmaterial för att arbeta förebyggande.

I elevhälsan som enligt lag ska finnas på alla skolor möter den medicinska professionen alla barn och unga. Elevhälsan är därför en nyckel i det förebyggande hälsoarbetet. Dessvärre har ansvaret för elevhälsan lyfts från den medicinska professionen till skolledare, det vill säga rektorer på skolorna.

I elevhälsan som enligt lag ska finnas på alla skolor möter den medicinska professionen alla barn och unga. Elevhälsan är därför en nyckel i det förebyggande hälsoarbetet. Dessvärre har ansvaret för elevhälsan lyfts från den medicinska professionen till skolledare, det vill säga rektorer på skolorna. Vi vill att ansvaret åter läggs hos den medicinska professionen i elevhälsan. I tider när vi verkligen behöver förebygga stillasittande, övervikt, dåliga matvanor, missbruk och psykisk ohälsa hos barn och unga går utvecklingen åt helt fel håll. I exempelvis Malmö stad finns i dag bara två skolläkare på tolv gymnasieskolor och det ligger ett sparbeting med ett förslag om att dra in en av skolläkartjänsterna, något som samtliga fackförbund inom vården är emot.

ANNONS

Skolläkarna är de högst medicinskt ansvariga i elevhälsan och avgörande för att den ska kunna genomföra sitt uppdrag. Skolsköterskor runtom i Sverige vittnar också om att de har på tok för många elever per skolsköterska för att ha rimliga förutsättningar att göra ett riktigt bra arbete. Elevhälsan har en viktig roll i att skapa jämlika förutsättningar för hälsa. En välfungerande elevhälsa är a och o i det förebyggande hälsoarbetet och kan dessutom avlasta primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin dit det ofta är långa väntetider. Vi måste också få gemensamma journalsystem som ”pratar med varandra”.

Den bild skolsköterskor och skolläkare har gett oss är att de inte ges förutsättningar att arbeta för att uppfylla de nationella folkhälsomålen och att den nationella och lokala samordningen måste förbättras.

Samordningen kring barn och ungas mun- och allmänhälsa måste förbättras. Den bild skolsköterskor och skolläkare har gett oss är att de inte ges förutsättningar att arbeta för att uppfylla de nationella folkhälsomålen och att den nationella och lokala samordningen måste förbättras. Dessutom är det oroande att endast 34 procent av skolsköterskorna och skolläkarna uppger att de regelbundet samverkar med primärvården och att endast tio procent uppger att de regelbundet samverkar med tandvården. I det förebyggande arbetet för barn och ungas hälsa har den pedagogiska verksamheten och elevhälsan ett gemensamt ansvar. Dietister, skolläkare, skolsköterskor och tandläkare kan bidra till samordning och ökad kunskap hos såväl elever som pedagoger.

ANNONS

Vi håller med Carolina Klüft och Generation Pep i att utmaningarna är för stora för att inte tas på allvar och att vi med en tydlig styrning och prioritering kan se en positiv utveckling för barn och ungas hälsosamma beteenden. Vi har som målsättning att vara en positiv kraft och tillsammans driva på för att skapa förutsättningar för hälsosamma beteenden bland barn och unga. Det ska vara lätt att göra rätt. För oss är det viktigt att alla parter gemensamt tar ansvar. För merparten av våra medlemmar är det kommuner, regioner och staten som skapar de dagliga förutsättningarna för samverkan kring barn och ungas mun- och allmänhälsa.

Förutsättningarna måste stärkas för att elevhälsan ska ges möjlighet att på allvar arbeta med förebyggande instanser för barn och unga så som det var tänkt.

Om vi vill vända utvecklingen när det gäller övervikt, psykisk ohälsa, missbruk och en försämrad munhälsa hos barn och unga måste vi förändra mandatet för elevhälsan. Låt dem med medicinsk kompetens leda elevhälsan, inte skolledarna som har helt andra verktyg. Förutsättningarna måste stärkas för att elevhälsan ska ges möjlighet att på allvar arbeta med förebyggande instanser för barn och unga så som det var tänkt. Det borde vara en högt prioriterad fråga för politiker och makthavare.

Om vi vill vända utvecklingen när det gäller övervikt, psykisk ohälsa, missbruk och en försämrad munhälsa hos barn och unga måste vi låta dem med medicinsk kompetens leda elevhälsan, inte skolledarna som har helt andra verktyg, skriver debattörerna.

ANNONS

Heidi Stensmyren

ordförande Sveriges läkarförbund

Chaim Zlotnik

ordförande Sveriges tandläkarförbund

Susann Ask

ordförande Dietisternas riksförbund

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS