Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den nypublicerade forskningen “How Do School Closures Affect Students Learning? It’s Worse Than You Think”, som har undersökt resultatet av distansundervisning i Nederländerna, avslöjar att varje timme av denna undervisning var en timme av förlorad inlärning. Konsekvenserna var dessutom inte jämlika. Stängda skolor drabbade elever i lågutbildade hem mycket hårdare, skriver debattören. Bild: Berit Roald
Den nypublicerade forskningen “How Do School Closures Affect Students Learning? It’s Worse Than You Think”, som har undersökt resultatet av distansundervisning i Nederländerna, avslöjar att varje timme av denna undervisning var en timme av förlorad inlärning. Konsekvenserna var dessutom inte jämlika. Stängda skolor drabbade elever i lågutbildade hem mycket hårdare, skriver debattören. Bild: Berit Roald

Stängning av gymnasiet är det sista vi bör göra

Att undervisning på distans skulle vara en bra pedagogisk metod är struntprat. I själva verket visar studier på att nedstängning av gymnasieskolor leder att elever får svårare att få den hjälp de behöver, att varannan elev mår sämre av att sitta hemma samt att fjärrundervisning drabbar elever i lågutbildade hem mycket hårdare. Vad ni än gör, stäng inte gymnasieskolorna, skriver Liv Näslund, gymnasieelev i Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

13/11 Stäng gymnasieskolorna så att inte vi elever förvärrar smittspridningen

I en debattartikel skrev Rasmus S Andersson att gymnasieskolorna bör stängas i syfte att minska den nu kraftigt ökande smittspridningen av covid-19. Andersson skrev att Folkhälsomyndighetens “löften och stöddiga prognoser var inget mer än svenskt högmod” och jämförde gymnasieelever med råttorna under digerdöden. Jag lägger mig inte i privata tyckanden om den svenska coronastrategin, sånt är vi väl ganska trötta på nu, men däremot finns anledning att hävda motsatsen till Anderssons slutsats om skolan. Man bör i största möjliga mån hålla gymnasieskolorna öppna. Även nu, mitt i en pandemi.

Ställde om verksamheten

Vi är många som alltid kommer minnas 17 mars 2020. För första gången i svensk historia stängde då gymnasieskolan till förmån för distansundervisning. Eller fjärrundervisning, som det tydligen heter. Medan elever rensade sina skåp ställde rektorer om verksamheten och under hela våren arbetade lärare dag och natt för att leverera en så bra undervisning som möjligt.

Det var fint att bevittna alla ansträngningar som gjordes. Samtidigt går det inte att blunda för bland annat forskningsinstitutet IFOUS rapport, som visar att elever upplevde (och upplever ska sägas; vi är många som åtminstone delvis fortfarande har distansundervisning), att det var svårare att få det stöd och den hjälp man behövde med skolarbetet.

Elever tappade fokus och upplevde att de inte fick lika mycket gjort som i klassrummet. Den nypublicerade forskningen “How Do School Closures Affect Students Learning? It’s Worse Than You Think”, som har undersökt resultatet av distansundervisning i Nederländerna, avslöjar att varje timme av denna undervisning var en timme av förlorad inlärning. Konsekvenserna var dessutom inte jämlika. Stängda skolor drabbade elever i lågutbildade hem mycket hårdare.

Går inte att ersätta klassrummet

Därför argumenterar forskarna ifråga för att skolstängningar bör ligga i den absoluta botten av listan över möjliga politiska ingripanden i smittskyddssyfte. Det går inte att ersätta klassrummet med sovrummet eller köksbordet, trots att man ibland hör människor prata om att distans skulle kunna vara en bra pedagogisk metod. Det är konstruktivistiskt strunt.

Kostnaden av att stänga skolor är dessutom mycket svårare att kompensera för än exempelvis skador på ekonomin. Konsekvenserna riskerar leva vidare i en hel generation. Med det sagt kan naturligtvis skolans verksamhet inte fungera precis som vanligt under en pandemi, men att framställa det som att valet står mellan öppna gymnasium och massdöd blir bara oseriöst.

Senare starttid för att minska trängsel i kollektivtrafik, krav på munskydd, matlådor istället för buffé, separerade bänkar, distansundervisning varannan dag, köra fler bussar - listan av möjliga åtgärder att ta till innan man måste stänga ner de viktigaste byggnaderna vi har är lång.

I själva verket finns otaliga restriktioner och anpassningar som kan genomföras. Senare starttid för att minska trängsel i kollektivtrafik, krav på munskydd, matlådor istället för buffé, separerade bänkar, distansundervisning varannan dag, köra fler bussar - listan av möjliga åtgärder att ta till innan man måste stänga ner de viktigaste byggnaderna vi har är lång.

Det finns ett annat argument mot Anderssons vilja att stänga ner gymnasieskolorna, och det handlar om hälsa - såväl psykisk som fysisk. Det handlar om att inte kunna ta sig hemifrån, komma ut, röra på sig och uppleva den frihetsgarant skolan som byggnad och sammanhang kan innebära. I IFOUS rapport vittnar gymnasieelever om hur distansundervisningen ledde till avsaknad av rutiner och struktur i vardagen. Sociala relationer var svårare att upprätthålla och väldigt många kände sig väldigt ensamma.

Varannan mådde sämre

I resultatet för Sveriges Elevkårers enkät om distansundervisningen angavs att varannan elev mådde sämre med distans och dessutom upplevde sig allt fler stressade. Lärarnas Riksförbunds enkät på samma tema visade att åtta av tio lärare upplevde en ökad arbetsbelastning under perioden. De mentala konsekvenserna av vårterminen kan nog inte ens beslutsfattare förstå sig på. Än värre blir distansundervisning för elever som bor trångt, har social oro i hemmet eller som rentav lever under hedersförtryck. För många är en öppen gymnasieskola en fråga om kunskap och gemenskap, för andra en om att klara av vardagen. Att som Andersson skriva att “vi stod ut under våren” blir därför att strunta i de som faktiskt inte gjorde det.

Sista utvägen

När utbildningsminister Anna Ekström stod där på presskonferensen i mars kom hon alltså med ett aldrig tidigare lämnat besked. Vi bör inte prata om distansundervisning som något naturligt, eller som ett verktyg att ta till när det passar. När man stänger ner skolorna ska det vara för att man inte haft ett annat alternativ. För att det är den absolut sista utvägen.

Så, stäng inte gymnasieskolorna. På så sätt kan man, för att citera Andersson, “förhindra den mörkaste vintern vi har upplevt”.

Liv Näslund, gymnasieelev Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg