Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att stänga observatoriet i Slottsskogen skulle vara ett minst sagt okonventionellt sätt att lokalt fira 50-årsminnet av människans första månlandning och en intressant politisk markering av hur ni politiker ser på vikten av naturvetenskap inför Göteborgs stundande 400- årsjubileum, skriver Bengt Halse. Bild: Arkivbild: Johannes Berner

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Stäng inte observatoriet av okunskap

Observatoriet i Slottsskogen kommer snart att behöva stängas för gott om inte en lösning kan hittas för att bevara denna klenod och inspirationskälla för så många. Det som saknas är en huvudman som kan garantera långsiktigheten. Det finns lösningar, men bristen på politisk vilja är tyvärr stor och intresset för att sprida naturvetenskap liten, skriver Bengt Halse.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sveriges enda folkobservatorium, det vill säga ett ställe där vem som helst kan boka tid och under sakkunnig ledning betrakta stjärnhimmel, sol och måne genom professionella teleskop, ligger mitt i Göteborg. Det är Slottsskogsobservatoriet som startade verksamheten 1929.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det är sedan i höstas stängt för besökare – inte på grund av ointresse från allmänhet eller skolor, utan på grund av okunskap och brist på intresse och insikt från våra politiker om betydelsen av naturvetenskaplig utbildning.

För 25 år sedan beslutade kommunen att observatoriet skulle skiljas från kommunen och drivas av en vänförening. Därefter har grundfinansieringen av verksamheten kastats som en glödhet potatis mellan i första hand Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Själva fastigheten ägs av Higab, en hyresvärd som av region/kommun inhöstat 400 000 kronor per år i ”marknadshyra”, utan att det satt några märkbara spår varken i form av underhåll eller investeringar.

Väcker ungas intresse

Vänföreningen har på i huvudsak ideell bas lyckats hålla det hela flytande med hjälp av entréavgifter, bidrag och donationer – ända tills det nu inte gick längre.

Förra året, trots knappa resurser (bara föreståndaren är fast anställd med låg lön), klarade observatoriet av att ta emot 10 000 besökare, varav huvuddelen kom med skolklasser. De flesta har lämnat besöket med ett nyväckt intresse för naturvetenskap. En av stadens kända företagsledare berättade till exempel för mig att hans son nyss börjat studera astrofysik på universitetet, helt utifrån sina upplevelser av besök på observatoriet.

Så var kan man hitta en lämplig förälder till detta barn, som lämnats ensamt av kommunen och som så många vill leka med, men ingen adoptera?

Jag har under det här året försökt att få gehör för betydelsen av att observatoriet får förutsättningar för en stabil framtid – en institution som är enastående på att ge motivation till unga människor att börja läsa naturvetenskap (det som näringslivet och inte minst rikspolitiker ständigt betonar vikten av).

Jag har mötts av ett genuint intresse från företag, akademi, stiftelser och allmänhet (de, som visste att observatoriet existerade!), även av att bidra ekonomiskt. Chalmers planerar avsevärda investeringar i ett besöks- och konferenscentrum vid Onsalaobservatoriet. Redan i dag bussar man dit gymnasieklasser, väl medvetna om att det är en strålande motivationshöjare för naturvetenskapliga studier. Av samma skäl har man uttalat stort intresse för att samarbeta med observatoriet i Slottsskogen och att det drivs vidare.

Bristande politisk vilja

Men förmågan att konkret kunna bidra stupar på avsaknad av en huvudman som kan garantera långsiktigheten – och det är där bristen på politisk vilja kommer in. Varken Göteborgs kommun eller regionen verkar förstå betydelsen, eller vara intresserade, av att öka intresset för naturvetenskap även på grundskolenivå.

Så var kan man hitta en lämplig förälder till detta barn, som lämnats ensamt av kommunen och som så många vill leka med, men ingen adoptera?

Observatoriets verksamhet passar som hand i handske i Universeums ändamålsparagraf (att intressera ungdomar för naturvetenskap) och stiftarna – Chalmers, Universitetet, regionens kommuner och Handelskammaren – representerar dem som i första hand borde vara intressenter. Mitt förslag är därför att lägga Slottsskogsobservatoriet under Universeum, i en stiftelse eller bolag med egen styrelse och grundfinansiering.

Är detta verkligen en medveten prioritering från er i alliansstyret?

Då är jag också övertygad om att det går att hitta en betydande finansiering från andra håll för att kunna utveckla observatoriets verksamhet – mångdubbla besökarantalet, öka kvaliteten på visningar och utställningar, gästföreläsa på skolor, utveckla samarbeten med andra institutioner etcetera. En härlig vision vore en invigning av Det Nya Slottsskogsobservatoriet i en nyrenoverad fastighet, som del av jubileumsåret 2021!

Felräkningspengar

Men verksamheten måste överleva tills en sådan lösning finns framme, och politikerna förklarar nu att ”pengarna är slut i kommunen” – de har uppenbarligen gått åt till mycket mer angelägna objekt! Vi talar om en väl fungerande kunskaps- och utbildningsinstitution som drivs för något som inte ens utgör felräkningspengar i en preliminär utredningsbudget för vilket som helst av de projekt som valsat runt i GP:s spalter på senare tid.

Det betyder i alla fall att observatoriet snart kommer att behöva stängas permanent efter obruten drift i 90 år. Och Higab får ett intressant uppdrag att hitta en ny hyresgäst till den nedgångna fastigheten.

Är detta verkligen en medveten prioritering från er i alliansstyret? I så fall utgör den ett minst sagt okonventionellt sätt att lokalt fira 50-årsminnet av människans första månlandning och en intressant politisk markering av hur ni ser på vikten av naturvetenskap inför Göteborgs stundande 400- årsjubileum!

Bengt Halse

tekn dr, tidigare koncernchef för Saab AB