Replik
Familjestödet, 9/3
Ingen vill förändra sociala verksamheter som av brukarna upplevs som stödjande. Men då vi inom socialtjänsten inte har resurser att driva all förebyggande verksamhet som tidigare måste vissa förändringar rörande omfattningen ske. Annars får bland annat skola och äldreomsorg hålla tillbaka när vi inte klarar av att hålla vår budgetram. Det är inte hållbart över tid.
I en debattartikel daterad 9 mars skriver Dan Sjöholm om hur han uppfattar det förslag till kostnadsanpassningar som stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné tagit fram för att komma till rätta med det mycket ansträngda ekonomiska läget inom socialtjänstens verksamhet. Flera av Sjöholms tankar berör i första hand det politiska perspektivet, men några saker bör tydliggöras ur ett förvaltningsperspektiv.
Läggs inte ned
Vårt förslag handlar inte om att familjemottagningsenhetens verksamhet inte skulle vara kvalitativt bra. Det handlar om att sektor individ- och familjeomsorg i Majorna-Linné har en minusprognos på över 20 miljoner kronor redan under årets första två månader. Vid ett sådant akut ekonomiskt läge övervägs allt. I övervägandet tar vi med hur vi ska kunna minska kostnaderna, men också på vilket sätt förändringarna - så långt det bara är möjligt - ska ha en så liten effekt som möjligt på brukarnas livssituation.
Precis som Dan Sjöholm skriver är det korrekt att varje stadsdelsnämnd har myndighetsansvaret för sina brukare. Därutöver har förvaltningarna möjlighet att utifrån ambition och ekonomiska resurser satsa på tidiga och förebyggande insatser för befolkningen i stadsdelen. I Majorna-Linné finns inom ramen för förvaltningens verksamhet sådana förebyggande insatser för flera målgrupper.
Fler hjälpande verksamheter
Det finns också flera andra hjälpande verksamheter inom det sociala arbetsfältet i och omkring Majorna-Linné, med ett stort utbud av kvalificerade sociala tjänster för barn, ungdomar och vuxna. Dessa verksamheter finns inom såväl kommunala förvaltningar som ideell sektor. I dialog med dessa har vi fått information om att de i dag erbjuder en rad tjänster som inte används fullt ut. Vi kommer därför arbeta aktivt för att finna nya samarbetsformer tillsammans med dem. Det är också viktigt att veta att brukare som i dag har hjälp och stöd via serviceinsatser ytterst alltid kan få sina behov tillgodosedda genom bistånd via myndighetsbeslut. På så vis finns det alltid ett skyddsnät för brukaren.
Förslaget från förvaltningen handlar alltså om att minska omfattningen av familjemottagningsenhetens verksamhet. Nedläggning är inte aktuellt. Exempelvis har enheten nyligen – utifrån intentionerna i ett "Jämlikt Göteborg" – fått det politiska uppdraget att i likhet med stadens övriga stadsdelar utveckla det familjecentrerade arbetet med Västra Götalandsregionen som samarbetspart. Och i förra veckan slog stadsdelens första familjecentral upp portarna för befolkningen i stadsdelen.
I linje med en jämlik stad
För att fullt ut förstå hur olika överväganden i en förvaltning sker måste man alltid ha med sig det demokratiska perspektivet. Fördelningen av resurser till de olika förvaltningarna i Göteborg sker via kommunfullmäktige i syfte att åstadkomma ett jämlikt Göteborg. En jämlik stad innebär i sig inte att alla är lika. Det innebär däremot lika förutsättningar till ett bra liv oavsett exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst eller var i staden man bor. De övervägningar förvaltningen har gjort i detta fall går i linje med dessa ambitioner.
Jan Holmlund
sektorschef individ- och familjeomsorg samt funktionshinder
Barbro Carlhamre
områdeschef bistånd och service, arbete och sysselsättning
Peter Almgren
områdeschef boende och personligt stöd