Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Sorgligt om debatten om ”humanitär grund” leder till regeringskris

Just nu pågår en intensiv debatt kring den så kallade humanitära grunden som föreslås i den kommande migrationslagstiftningen. Det vill säga en möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige på grund av särskilt ömmande omständigheter. Då Sverige är ett land som värnar om mänskliga rättigheter, och i synnerhet barns rättigheter, är det förvånande och oroväckande att just denna grund skapar så starka reaktioner, skriver Helena Thybell, generalsekreterare Rädda barnen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Jag har varit i Sverige i 5 år, jag har gått i skolan, lärt mig flytande svenska. Jag tänker som en svensk 11–åring och jag tycker om samma saker som ett svenskt barn. Jag kan inte åka tillbaka […]. Finns det inte en lag för barn? Varför gäller den inte för mig?” Så säger en flicka i familj som Rädda Barnen mött genom sin verksamhet.

Just nu pågår en intensiv debatt kring den så kallade humanitära grunden som föreslås i den kommande migrationslagstiftningen. Det vill säga en möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige på grund av särskilt ömmande omständigheter. Det kan till exempel handla om svårt sjuka barn, men också barn och unga med stark anknytning till Sverige. Då Sverige är ett land som värnar om mänskliga rättigheter, och i synnerhet barns rättigheter, är det förvånande och oroväckande att just denna grund skapar så starka reaktioner. Rädda Barnen bedriver ett omfattande arbete med barn och unga på flykt, i Sverige såväl som globalt, och vi är därför väldigt positiva till en bredare formulering av den humanitära grunden än det som tidigare föreslagits.

Undantag i lagen

Den humanitära grunden ska betraktas som ett undantag i lagstiftningen. Den ska användas i nödfall för att undvika allt för inhumana beslut, när personer inte faller in under huvudbestämmelserna trots en svår situation. Vi vill till exempel undvika situationer såsom det nyligen uppmärksammade fallet om en tvångsomhändertagen ettåring, som nu riskerar utvisning till Belarus med sina psykiskt sjuka biologiska föräldrar. Att återgå till särskilt ömmande omständigheter för barn är därför avgörande ur ett barnrättsperspektiv, och det enda rimliga för att undvika alltför svåra och omänskliga situationer. Det anser också den svenska opinionen. Senast i augusti 2020 visade en novusundersökning att en majoritet av det svenska folket tycker att barn, och i viss mån vuxna, i ömmande situationer ska ha en möjlighet att stanna i Sverige.

Att återgå till särskilt ömmande omständigheter för barn är därför avgörande ur ett barnrättsperspektiv, och det enda rimliga för att undvika alltför svåra och omänskliga situationer

Det nya förslaget om humanitär grund föreslår också att vissa unga vuxna med särskild anknytning till Sverige ska ha möjlighet att stanna. Det handlar till exempel om unga som kom till Sverige som ensamkommande barn och som haft tillfälliga uppehållstillstånd, men som nu av olika anledningar riskerar att förlora tillståndet när de fyller 18 år. Rädda Barnen tycker att detta förslag är viktigt, eftersom det omvända är inhumant. Det är orimligt och oförenligt med barnkonventionen att barn redan i tidig ålder börjar oroa sig för att de riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd när fyller 18 år. Sverige har en skyldighet att eftersträva långsiktiga och hållbara lösningar för barn på flykt, det innebär även att se till skyddsbehovet på längre sikt, även när de blivit myndiga.

Hårdare praxis

De senaste årens lagändringar och hårdare praxis i migrationsärenden, har bidragit till ökad psykisk ohälsa, både bland ensamkommande barn och unga, men även bland barnfamiljer som sökt skydd i Sverige. Rädda Barnen möter många av dessa i våra verksamheter. Allt fler försvinner från samhällssystemet och lever utan papper, eftersom ett återvändande till ursprungslandet många gånger anses otänkbart eller är praktiskt svårt att genomföra. Det gäller t ex att återvända till Afghanistan som är världens farligaste land för barn att leva i. Utsattheten och risken för exploatering hos papperslösa unga är också stor. Rädda Barnen sätter därför stort hopp till att förslaget om humanitär grund som regeringen presenterat, ska få stöd i riksdagen. Värt att notera är också att många andra europeiska länder tillämpar olika former av humanitära grunder.

Rädda Barnen är överlag oroade över den gradvisa förskjutning som skett i samhället. Från ett rättighetsperspektiv till ett allt större fokus på repressiva åtgärder, krav och begränsningar. Narrativet har blivit orimligt negativt, i synnerhet vad gäller människor på flykt. Vi hoppas att barnkonventionens status som svensk lag faktiskt ska göra skillnad, och ge barn och unga de rättigheter de har rätt till. Barnkonventionen ska gälla för alla barn i alla länder, oavsett var de befinner sig. Det vore väldigt olyckligt om förslaget om en utvidgad humanitär grund skulle leda till regeringskris. En humanitär grund handlar om anständighet.

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda barnen