Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Solinflödet till jorden är enormt och har potential att lösa klimatproblemen. Vi är dock inte där än på långa vägar och stora utmaningar måste klaras av innan världen är fossilfri, skriver Christian Azar. Bilden är från världens största solcellsanläggningar i sitt slag (2014) i Nevada.

Sol och vind har potential att rädda klimatet

Tillväxten i satsningarna på sol- och vindkraft är imponerande snabb, vilket ger anledning till att se en smula hoppfullt på framtiden. Men ska vi lösa klimat- och utsläppsproblemen måste utvecklingen av sol- och vindtekniken gå upp emot tio gånger snabbare än i dag. Och då tar det ändå 50 till 100 år innan världen är fossilfri, skriver Christian Azar.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Solinflödet till jorden är ofantligt. Timme för timme flödar det in drygt 5 000 gånger mer energi än all den energi vi använder. Det här erbjuder en mycket lovande möjlighet att lösa klimatkrisen.

Väldigt länge var satsningarna på sol och vind dock magra. Men nu börjar det hända saker. Globalt investerades otroliga 250 miljarder USD i sol och vind år 2015. Det motsvarar drygt halva Sveriges BNP. El från sol och vind har helt enkelt gått från att vara en förhållandevis marginell företeelse till att bli ”big business” på bara drygt ett decennium.

Imponerande tillväxt

Tillväxten är imponerande snabb. Globalt sett växer elproduktionen från sol och vind nu i absoluta tal räknat snabbare än vad kärnkraften globalt sett gjorde under dess glansdagar på 70- och 80-talet.

I Portugal, Spanien, och Irland, står vind nu för runt 20 procent av elproduktionen, i Danmark och delstaten South Australia för 35 – 40 procent. I Tyskland, Grekland och Italien står solceller för 6 – 8 procent av elproduktionen, i Kalifornien och i Honduras lite drygt 10 procent. I absoluta tal är det Kina, Tyskland och USA som är de stora aktörerna.

Det är också viktigt att notera att kostnaden för vind och sol sjunkit snabbt i takt med dessa satsningar. För solceller handlar det om så mycket som cirka 80 procent under de senaste 10 åren. På vissa ställen och under vissa villkor är el från sol och vind nu till och med billigare än el från fossila bränslen.

Det finns skäl att känna förhoppning. Den snabba expansionen och de sjunkande kostnaderna är förmodligen en av de viktigaste sakerna som hänt när det gäller våra möjligheter att lösa klimatproblemet.

Men samtidigt gäller det att vara försiktig. I svensk såväl som internationell press får man ibland intrycket av att sol och vind nu är lönsammare än fossila bränslen. Det kan gälla ibland men det gäller absolut inte generellt. Investeringarna i fossila bränslen är på global nivå fortfarande långt större än vad de är i förnybart. Det är fel att tro att kostnaderna för sol och vind blivit så låga att klimatpolitik inte längre behövs.

Varning för glädjekalkyler

Jag vill alltså både uppmärksamma de enorma framsteg som ägt rum men också varna för önsketänkande och glädjekalkyler. Det gäller att se allt spännande som sker men också att inte ropa hej innan man är över ån. För än så länge kvarstår många utmaningar:

  • Om vi ska lösa klimatproblemet och minska utsläppen i den takt som behövs genom satsningar på sol och vind, ja då måste tillväxten av dessa tekniker ske uppemot tio gånger snabbare än i dag. Och då kommer det ändå ta 50 till 100 år till världen är helt fossilfri. Det är en lång och utdragen kamp vi står inför. Dagens tillväxt av sol och vind är imponerande men den är alltså långt ifrån tillräcklig.
  • Om sol eller vind står för en betydande andel av elproduktionen i ett elnät (säg 5 – 10 procent) tenderar priset på el att sjunka när det blåser mycket eller när solen skiner. Det här problemet ökar ju mer sol- respektive vindel man har i elsystemet. Vi har redan sett detta hända i många länder, och det gör att solceller och vind kommer få det allt svårare att konkurrera i takt med att användningen av dessa tekniker ökar.
  • Sol och vind producerar bara elektricitet när solen skiner och vinden blåser. För att man ska kunna bygga ett elsystem på mycket sol och vind krävs alltså att el lagras och att el transporteras långa sträckor. När man räknar på kostnaderna för sol och vind behöver man alltså också beakta kostnaderna för att hantera dessa aspekter. Vid en sådan jämförelse tenderar fossila kraftverk fortfarande att vinna.

Borde kunna klara det

Det här är viktiga utmaningar. De är reella och ska inte underskattas, men de går att övervinna. Om vi i början av 1900-talet lärde oss flyga, på fyrtiotalet lärde oss klyva atomen, på sextiotalet satte en man på månen, och i slutet av 1900-talet utvecklade internet, mobiler och datorer med fantastisk beräkningskraft, så ska vi väl under detta århundrade kunna producera sol- och vindel, samt lagra och överföra el ännu billigare.

Avslutningsvis, sol och vind tar nu fart. Energimarknaderna börjar förändras. Problemet är långt ifrån löst, men åtminstone vissa steg går i rätt riktning. Kanske är det till och med så att vi om tjugo år blickar tillbaka och säger att det var nu, runt 2017, som vi på allvar började lösa klimatkrisen. Än finns det hopp.

Christian Azar

professor, energi och miljö, Chalmers