Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.


 Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Småhusägare ska inte betala för en misslyckad bomarknad

Politikerna måste inse det orimliga i att hårdbeskatta barnfamiljer med argumentet att dessa bostäder (som de inte haft annat val än att köpa med lån) har ökat i värde på en överhettad bostadsmarknad, skriver Villaägarnas Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I ett svenskt normalhushåll bor hela 74 procent i en bostad finansierad med bolån. Det är betydligt högre än EU-snittet på 48 procent av den enkla anledningen att många familjer i Sverige som skaffar barn inte har något annat val än att köpa en bostad på grund av den dysfunktionella hyresmarknaden. Detta i sin tur gör dem utsatta för skattehöjningar.

Medan politikerna alltså betraktar ägare av egna hem som rika kapitalister, som borde beskattas hårt, är det en grupp som inte haft annat val än att gå in på en uppblåst bostadsmarknad.

Politikerna måste inse det orimliga i att hårdbeskatta barnfamiljerna med argumentet att dessa bostäder (som de inte haft annat val än att köpa med lån) har ökat i värde på en överhettad bostadsmarknad. Det finns nämligen ingen som helst garanti för att småhusägarna faktiskt kommer att göra ekonomisk vinst på sin fastighet.

Medan politikerna alltså betraktar ägare av egna hem som rika kapitalister, som borde beskattas hårt, är det en grupp som inte haft annat val än att gå in på en uppblåst bostadsmarknad.

I ljuset av de många reformer som regeringen utlovat i januariavtalet som ju måste finansieras utesluter bostadsminister Per Bolund (MP) inte en översyn av fastighetsavgiften.

Det regeringen i stället borde göra är att lugna landets småhusägare genom att tydligt stänga dörren till en höjning av denna impopulära skatt.

Det regeringen i stället borde göra är att lugna landets småhusägare genom att tydligt stänga dörren till en höjning av denna impopulära skatt. Tre fjärdedelar av landets tvåbarnsfamiljer bor alltså i egna hus med lånefinansiering enligt en undersökning som Villaägarnas Riksförbund låtit göra. Det är orimligt och orättvist att öka beskattningen av familjerna, som redan oroas för stigande kostnader för sitt boende.

Regeringen har lovat skattesänkningar på arbete och företagande som del av januariöverenskommelsen. Samtidigt har de förklarat att dessa löften inte går ut på att sänka den totala skattenivån. Därför letar regeringen med ljus och lykta efter nya skatter att höja. Risken är påtaglig att man försöker höja fastighetsavgiften, i en eller annan form.

Den gamla fastighetsskatten, som avskaffades för elva år sedan, var allmänt känd som den mest avskydda skatten i Sverige. Anledningen är att verkligheten skiljer sig från teorin.

I den ekonomiska debatten i Sverige betraktas den typiska småhusägaren som en investerare, som till skillnad från personer som investerar på börsen har valt att lägga sina pengar i en bostad. Om skatten höjs på investeringar i exempelvis aktier leder det till att kapital lämnar landet, men bostäder är fasta investeringar som inte rör på sig. Därför borde mer skatt tas ut på fastighetsägare, menar många ekonomer.

Den gamla fastighetsskatten, som avskaffades för elva år sedan, var allmänt känd som den mest avskydda skatten i Sverige. Anledningen är att verkligheten skiljer sig från teorin. Att köpa ett hus är inte i första hand en finansiell investering, utan ett sätt för familjer att ha en plats att bo på, en trygghet. Men de som vill ha en bostad tvingas ofta att köpa och köpet sker på en bostadsmarknad som ofta är överhettad.

Småhusägare i Sverige beskattas alltså redan i dag tungt och är utsatta vid prisnedgångar, i en tid då Sveriges ekonomi stagnerar.

I stället för den gamla fastighetsskatten infördes en kommunal fastighetsavgift, en liknande skatt men som är mer förutsägbar och slår mindre extremt mot enskilda husägare. Det har mildrat kritiken, trots att fastighetsavgiften totalt drar in mer pengar än vad fastighetsskatten tidigare gjorde. Sista året då den gamla fastighetsskatten fanns innebar den en intäkt på 13,5 miljarder kronor till staten, medan den kommunala fastighetsavgiften leder till skatteintäkter på 16 miljarder kronor 2019.

Småhusägare i Sverige beskattas alltså redan i dag tungt och är utsatta vid prisnedgångar, i en tid då Sveriges ekonomi stagnerar. Att ens lyfta frågan om höjningar av fastighetsavgiften skapar oro i en tid då svensk ekonomi riskerar gå från stagnation till lågkonjunktur. Regeringen borde därför lugna småhusägarna genom att stänga dörren för fastighetsskattehöjningar.

Stefan Johansson

samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund

Nima Sanandaji

utredare