Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Mönstret är tydligt, ju fler företagsamma personer det finns i en kommun, desto bättre fungerar den lokala ekonomin, skriver debattörerna. Bild: Pressbilder, Fredrik Sandberg/TT

Småföretagare livsviktiga i en stundande lågkonjunktur

Allt pekar mot att vi är på väg ner i en lågkonjunktur, samtidigt som vi står inför utmaningar som integration och minskad tillväxt. Det är dags att vakna upp och inse att läget är allvarligt. Samhällsekonomin behöver nya och växande företag som lägger grunden för framtidens välstånd, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den svenska ekonomin står inför en lågkonjunktur, och sociala problem kopplade till arbetslöshet och bidragsberoende breder ut sig. Kommuner runtom i landet behöver skära ned, så drastiskt att nedläggningar av glesbygdsskolor, sänkt temperatur i äldreboenden och att kommunpersonalen inte längre ska få kaffe via arbetsgivaren lyfts upp som lösningar.

Men de ekonomiska problemen handlar inte bara om lågkonjunkturen. Också under förra högkonjunkturen fanns en stagnerande välståndsutveckling i Sverige. Uppfattningen att allt gick bra baserades på att hushållen blev ”rika” på att belåna sig alltmer med stigande fastighetspriser som måttstock. Hushållens skuldberg har vuxit till runt 4 500 miljarder kronor, och fortsätter växa stimulerad av den negativa räntan.

Låg tillväxt

Den svenska ekonomin är en paradox. Å ena sidan har Sverige högst koncentration av anställda i kunskapsintensiva företag bland EU-länderna. Å andra sidan bedömer Europeiska kommissionen att svensk ekonomi kommer att ligga i botten av EU:s tillväxtliga under kommande år. En uppenbar anledning är att Sverige har kombinerat hög nivå av migration med illa fungerande integration.

Samhällsekonomin behöver nya och växande företag som lägger grunden för framtidens välstånd

Lika viktigt är att företagandets villkor inte är tillräckligt goda. De större företagen, som fortfarande står för huvuddelen av exporten flyttar gradvis sin verksamhet bort från Sverige. Inte bara enkla jobb, utan också forskning och utveckling bland storföretagen, flyttar gradvis bort. De svenska internationella företagen investerar redan i dag lite mer på forskning utanför än i Sverige. Det är dags att vakna upp och inse att läget är allvarligt. Samhällsekonomin behöver nya och växande företag som lägger grunden för framtidens välstånd.

Utbrett småföretagande

I Sverige finns lite drygt en miljon företag. Men många av företagen är investeringsobjekt, eller en sidosyssla. Småföretagarnas Riksförbund har i en unik kartläggning, som i dag lanseras, funnit att det finns runt 350 000 företagsamma i Sverige, alltså personer som driver olika privata arbetsplatser.

Det rör sig ofta om små verksamheter, till exempel kiosker, taxiverksamhet och caféer, men också industriverksamhet, hotell och moderna tjänsteföretag. Runt 70 procent av de företagsamma driver verksamhet med en till fyra anställda, medan övriga 30 procent har fem anställda eller fler. Mönstret är tydligt, ju fler företagsamma personer det finns i en kommun, desto bättre fungerar den lokala ekonomin.

Vi ser tydligt att aktivt företagande är nyckeln till jobbskapande i allmänhet och bland gruppen utrikesfödda i synnerhet

De tio kommuner som har högst andel näringsidkare har som exempel i snitt 8,5 procent inskrivna arbetslösa, klart lägre än 13,3 procent som är snittet bland landets kommuner. Bland utrikesfödda är arbetslösheten 21,3 procent i kommunerna med högst andel näringsidkare, jämfört med 32,6 procent i den genomsnittliga kommunen. Vi ser tydligt att aktivt företagande är nyckeln till jobbskapande i allmänhet och bland gruppen utrikesfödda i synnerhet. Kopplingen mellan företagsamhet och integration verkar tydlig.

Förbättra villkoren

Men företagandet tar inte fart, eftersom Sverige fortfarande är ett land där höga skatter, rigida arbetsmarknadsregler och en byråkrati som inte räds för att tynga ned företagare med miljoner blanketter per år sätter stopp. Många kommuner beskattar de lokala företagen med orimligt höga tillsynsavgifter. Kriminalitet, och den otrygghet den för med sig, börjar också bli ett reellt hot för många företags utveckling.

Vi menar att en ordentlig förändring behövs. Det måste bli lönsamt och tryggt att driva företag.

Vi menar att en ordentlig förändring behövs. Det måste bli lönsamt och tryggt att driva företag. Företagsamma personer är redan Sveriges hårdast arbetande människor, men belönas sällan för sitt hårda arbete och de stora ekonomiska risker som de tar. Några konkreta åtgärder för bättre företagsklimat är:

• Ett Regelråd värt namnet ska få rätt att ta bort kontraproduktiva regler. Företagare måste ges möjlighet att lyfta fram uppenbart felkonstruerade regler. Respektive myndighet måste tydligt motivera regelns uppfyllelse av syftet och utfallet för att regeln ska få vara kvar. Sydkoreas framgångar med regelgiljotinen bör tas tillvara.

• Inrätta ett lärlingssystem anpassat efter dagens verklighet så att det lilla företaget kan utbilda sin kompetens och människor utanför arbetsmarknaden släpps in på denna. Här ser vi en lösning på problemet att många av företagen i glesbefolkade kommuner drivs av äldre individer, utan någon yngre person som har kompetensen att driva företaget vidare. Österrike, Tyskland, Nederländerna och Schweiz är några exempel på länder där lärlingssystem framgångsrikt bidrar till ungas inträde, integration och familjeföretags kompetensförsörjning.

• Ta bort sjuklöneperioden för mikroföretag så att samhället gemensamt blir ansvarigt, via Försäkringskassan, för sjuk- och olycksfall vid fritidsaktiviteter. Det är orimligt att hög arbetsgivaravgifter kombineras med att företagen direkt betalar betydande delar av socialförsäkringskostnaden.

Det är orimligt att polisen lägger företags anmälningar i en pappershög

• Ge polisen i uppgift att alltid, och med snabbhet, följa upp företagares anmälan om kriminalitet och vandalism. Dagens politik missgynnar laglydiga företagare och gynnar de kriminella nätverken. Statens grunduppgift är att vara ett våldsmonopol. Det är orimligt att polisen lägger företags anmälningar i en pappershög.

Att Sverige ska få en företagarvänlig politik har under årtionden utlovats av politiken. I stället ser vi att vad som varit del av det sociala kontraktet alltmer blir kostnader för det enskilda företaget, samtidigt som de betungande skatterna på vanliga familjeföretag behålls.

Sanningen är att samhällsekonomin inte längre har råd med en företagarfientlig politik. Sveriges 350 000 företagsamma måste få bättre villkor. Annars riskerar Sverige en framtid präglat av fortsatt bristande integration, växande skuldberg och stagnerande välståndsutveckling.

Nima Sanandaji, utredare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund