Replik
29/9 L och KD måste leva upp till vallöften om biståndet
Företrädare för Diakonia argumenterar för att Sverige ska behålla volymmålet för utlandsbiståndet oförändrat. En procent av våra inkomster ska även fortsättningsvis skänkas bort till andra länder oavsett mottagarländernas behov och oavsett effekten.
Det volymmål som de argumenterar för att bibehålla är en föråldrad och kortsiktig syn på bistånd som fått oönskade resultat. Sverige behöver en betydligt mer liberal syn på biståndet som sätter individens valfrihet framför politikers givmildhet med andras pengar.
Svenskarnas bästa
Statens politik ska präglas av effektiv användning av skattebetalarnas pengar för Sveriges och svenskarnas bästa. Det lever dagens volymmål för biståndet inte upp till.
Våra politiker är så gränslöst generösa med skattebetalarnas pengar att Sverige skottar ut pengar till projekt med ytterst tveksam nyttoeffekt. Många gånger bidrar biståndet till korruption.
I mottagarländerna växer kritiken. Forskare har visat att bistånd bidrar till fördelssökande, undanträngningseffekter och neokolonialism. Dessa problematiska biverkningar av svenskt bistånd tas sällan upp till debatt i Sverige.
Således bör Sverige som frihetlig nation kraftigt skära ned det statliga utlandsbiståndet, sänka skattetrycket och låta skattebetalarna själva besluta hur mycket de önskar bidra med till andra länder
Det är ett relevant mål för staten att värna om och öka Sveriges inflytande i världen. Sådant inflytande ska dock motiveras av att det gynnar Sverige och det svenska välståndet, inte av att yrkespolitiker erbjuds reträttposter i internationella organisationer, som i dag synes vara ett icke obetydligt motiv för delar av biståndet.
Sverige har utvecklats till en bidragsgivare som kravlöst skänker bort skattebetalarnas pengar. Det ligger inte i svenskarnas intresse. Svensk utrikespolitik ska istället präglas av säkerhet, frihandel och omsorg om vår planets gemensamma resurser. Vi ska vara snabba och effektiva med humanitärt bistånd på plats vid katastrofer, krig och flyktingströmmar. Staten bör även fortsättningsvis finansiera och samordna sådant bistånd. Det är någonting annat än svulstiga volymmål.
Avdragsgilla donationer
Således bör Sverige som frihetlig nation kraftigt skära ned det statliga utlandsbiståndet, sänka skattetrycket och låta skattebetalarna själva besluta hur mycket de önskar bidra med till andra länder. Frivilliga bidrag till välgörande ändamål bör gynnas av staten genom att donationer från privatpersoner görs skattemässigt avdragsgilla.
Sverige bör omformulera normen för utlandsbistånd. Låt medborgaren själv bestämma omfattningen av och inriktningen på utlandsbistånd. I händelse av katastrof, krig eller flyktingströmmar hjälps vi gemensamt åt med att hjälpa utsatta på plats. Det vore en genuint frihetlig reform.
Ilan Sadé, partiledare Medborgerlig Samling