Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vi kan få i oss probiotika i varierande mängd genom att konsumera livsmedel som innehåller levande mjölksyrabakterier – till exempel opastöriserad surkål och kimchi, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT, Nicklas Karpaty
Vi kan få i oss probiotika i varierande mängd genom att konsumera livsmedel som innehåller levande mjölksyrabakterier – till exempel opastöriserad surkål och kimchi, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT, Nicklas Karpaty

Sluta sprida osanning om hälsoeffekterna av probiotika

Det behövs mer fakta i offentligheten när det gäller probiotika. Ingen, varken medier, allmänheten eller någon annan, tjänar på att det sprids osanningar, eller att missförstånd reproduceras. Alla som kan få hjälp av de goda bakterierna förtjänar att få just det, skriver Stig Bengmark, författare och före detta professor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Probiotika har den senaste tiden omnämnts flitigt i medier. Hälsotrender kommer och går, men för en person som forskat om probiotika i mer än 30 år är det särskilt intressant när ens expertområde hamnar i fokus – både i medier och bland konsumenter. Det innebär även att man blir särskilt uppmärksam när osanningar florerar.

Kortfattat kan probiotika beskrivas som levande mikroorganismer, som vi kan få i oss i varierande mängd genom att konsumera livsmedel som innehåller levande mjölksyrabakterier (till exempel opastöriserad surkål och kimchi) samt genom kosttillskott av probiotika eller synbiotika.

Dessa hälsoeffekter är trots överväldigande bevis omdiskuterade, bland annat i SVT-programmet ”Fråga Lund” den 1 oktober där forskare ställde sig kritiska till att probiotika fungerar på det sätt som är avsett. En sund skepsis mot nya hälsotrender är rimlig, men SVT:s framställning av situationen blir alldeles för ensidig.

Bevisade effekter

Kliniska studier visar tydligt på positiva effekter av probiotika och synbiotika, som innehåller både probiotika och hälsosamma fibrer. Ett exempel är då en av Europas ledande universitetskliniker – Charité i Berlin – genomförde kliniska test i samband med levertransplantation. Resultaten var överväldigande: Normalt får hälften av de levertransplanterade någon form av infektioner – men i studien, med 66 patienter, fick bara en av dem som behandlats med synbiotika en infektion.

För den som är intresserad av ytterligare läsning är forskning av professorerna Isolauri och Salminen i Åbo att rekommendera. De har bland annat visat att tillförsel av probiotika under senare delen av graviditeten och under första halvåret av amningen lett till färre barn som diagnostiserats med ADHD och Aspergers. Pågående studier vid Karolinska institutet visar även på lindring av ADHD hos både barn och vuxna.

Att probiotika kommit att ifrågasättas i en sådan utsträckning beror sannolikt på att nivån bland producenter och distributörer varierar så

Att probiotika kommit att ifrågasättas i en sådan utsträckning beror sannolikt på att nivån bland producenter och distributörer varierar så. Enligt studier har endast tio till 15 procent av probiotikan som säljs på marknaden antiinflammatorisk effekt, vilket är det som är betydelsefullt. Många produkter lanseras också utan att ha genomgått kliniska studier samtidigt som de marknadsförs kraftigt och säljs på apotek – sådant bidrar till skepsisen.

Krävs omfattande undersökningar

Det är heller inte lätt att ta fram probiotika som har avgörande effekt. När jag forskade behövde jag och mina medarbetare undersöka 535 olika laktobacillstammar, samlade från 355 människor och 180 plantor för att säkerställa möjlighet att kontrollera inflammation och infektion liksom överleva resan ned i tunntarmen. Det krävs omfattande undersökning för att garantera resultat – en lång väg vissa kommersiella aktörer alltså inte är beredda att gå, utan de förlitar sig på att termen är tillräckligt omtalad för att leda till försäljning.

Det största skälet till att probiotika blivit ”trendigt” är dock dess bevisade effekt när tillskotten utvecklats enligt konstens regler

Det största skälet till att probiotika blivit ”trendigt” är dock dess bevisade effekt när tillskotten utvecklats enligt konstens regler. Det är därmed viktigt att medier inte fastnar i slentrianmässig kritik – utan ser till att initierade personer får komma till tals när ämnet behandlas.

Behövs mer kunskap

Kritiken blir särskilt destruktiv sett till att man i tilltagande grad insett att så kallad rekonditionering av tarmfloran – det som sker genom användande av probiotika – är den i särklass bästa möjligheten att komplikationsfritt kontrollera kroniska inflammationer och de sjukdomar de förorsakar. Det förtjänar allmänheten att veta.

Ingen, varken medier, allmänheten eller någon annan, tjänar på att det sprids osanningar

Som slutsats behövs det mer fakta i offentligheten när det kommer till probiotika. Ingen, varken medier, allmänheten eller någon annan, tjänar på att det sprids osanningar, eller att missförstånd reproduceras. Alla som kan få hjälp av de goda bakterierna förtjänar att få just det.

Stig Bengmark, professor Medicinska fakulteten, Lunds universitet 1970-1994, gästprofessor Londons universitet 2000-2019. Författare till boken Välj Hälsa.

https://stigbengmark.com

Mejladress: [email protected]