Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Sluta kränka en hel yrkeskår

Mycket av det som sägs i den kritiska skoldebatten är förenklat och feltänkt. Det är dags att sansa sig och sluta skuldbelägga lärarna, skriver Anders Hill, före detta studierektor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Anders Hill

Skolan har åter kommit i hetluften bland annat genom Jonas Linderoth vid Göteborgs universitet som i DN ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer.

Hela debatten är kolossalt förenklad och saknar såväl ett historiskt som ett samhälleligt perspektiv. Den är därtill oförskämt förklenande vad gäller de mer än 100 000 verksamma lärarna som dagligen på ett engagerat sätt sliter i en söndrad skola. Lärare liknas vid en fårskock som när någon ny pedagogisk idé kommer, helt byter undervisningsmetoder. Dessutom är underförstått att alla följer en idé. Detta är naturligtvis befängt. De flesta av de lärare som åsyftas var utbildade i en annan tid och en annan anda, många till och med på den tiden då bekännelse till kristendom och medlemskap i statskyrkan var ett antagningskrav till lärarutbildning.

Tar decennier

Ett annat feltänk är insinuationen att strömningar inom pedagogiken slår igenom i lärarutbildningen och får ett enormt genomslag i skolan. I själva verket tar det decennier och en generationsväxling innan nya strömningar sätter sig. Nyutbildade lärare, eller för den delen en ny skolminister, ändrar definitivt inte rådande ordning på ett lättvindigt sätt.

Andra aspekter som helt undviks i debatten är den förändrade synen på elevers delaktighet – elevdemokrati. Detta ingår antagligen i kritikernas ”flumbegrepp”. En del tycks längta tillbaka till den auktoritära och klasskiljande skolan. Den uppväxande generationen gör det inte. Att se eleverna som medarbetare i stället för motståndare är definitivt ett framgångskoncept.

Ytterligare en aspekt som förbises är statusförändringen för läraryrket. Denna började med grundskolans införande och den gamla finskolans upphörande där en mindre del gick vidare till realskolan och gymnasiet.

När senare (nästan) alla förväntades ha en gymnasial utbildning var det inte ”lika fint” att ha tagit studenten. Skolan blev ett slags allmängods som alla unga bara skulle passera på vägen till det riktiga livet. Detta påverkade läraryrkets status i negativ riktning.

Lägre status

En annan aspekt som inte nämns är att yrket blivit allt mer kvinnodominerat vilket bidragit till såväl lägre status som dålig löneutveckling, liksom kommunaliseringen. Och privatiseringen av skolan med miljardvinster har definitivt inte bidragit till att höja kunskapsresultaten.

Att Linderoth ger sig in i debatten och gör avbön för 90-talets flumskola är genant. Mannen var på den tiden knappast involverad i lärarutbildningen.

Och man ska ha i åtanke att i dag har mer än 80 procent av eleverna kunskaper som 40 procent hade före grundskolans införande, vilket antyder att lärarna trots allt gör ett hedervärt arbete.

Anders Hill

före detta studierektor och utbildningsledare vid lärarutbildningen, GU