Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Problemet är att stadsbyggnadskontoret konsekvent hyvlar ned antalet bostäder i planerna. Dessutom har de presenterat få bostadsplaner i de centrala delarna av staden. Det är här, i de urbana miljöerna, där köerna är längst och efterfrågan störst, skriver Yimby Göteborg. Bild: Jessica Gow/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sluta hyvla i planerna för nya bostäder i Göteborg

I Göteborg råder rekordlång kö för att få en bostad. Allra störst är behovet av lägenheter i centrala lägen. Då håller det inte att hyvla bort bostäder i de alltför få nya detaljplaner som tas fram och bygga i perifera lägen, skriver Yimby Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De flesta är överens om att det byggs för få bostäder i Göteborg. Senaste SOM-undersökningen visade också att 82 procent av göteborgarna oroar sig över bostadsbristen. Hela 86 procent upplever att bostadsbristen är ett problem. Bostadsbristen ställer också till problem för stadens företag. PÅ GP Debatt (2/1) skrev Västsvenska Handelskammaren att en majoritet av företagen har problem att rekrytera på grund av bostadsbristen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Rekordlång bostadskö

I början på året kunde vi dessutom läsa att Boplats Göteborg rapporterar om rekordlånga köer för att få en bostad. Kötiden för att få en bostad ökade under 2017 med nio månader till 2 000 dagar. Detta skapar så klart stora problem för alla som vill byta bostad eller flytta till Göteborg för att arbeta eller studera. Bostadsbristen innebär också att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sitt boende.

Tyvärr måste vi konstatera att 2018 var ett katastrofår. Både om vi ser till antalet planer som gått ut på samråd och antalet bostäder i planerna är det ett katastrofalt dåligt resultat.

Trots detta ser vi ingen direkt ljusning för alla bostadstörstande göteborgare. Yimby Göteborg har de senaste åtta åren årligen sammanställt de detaljplaner med bostäder som gått ut på samråd, det vill säga det som kommer att byggas på ett par års sikt. Tyvärr måste vi konstatera att 2018 var ett katastrofår. Både om vi ser till antalet planer som gått ut på samråd och antalet bostäder i planerna är det ett katastrofalt dåligt resultat.

Oroade över framtiden

Det är mycket glädjande att det just nu är fler bostäder i produktion än på mycket länge, men vi blir oroade över vad som kommer härnäst. Under hela 2018 har stadsbyggnadskontoret bara klarat av att leverera 277 bostäder i sex detaljplaner till samråd. Jämför vi detta med snittet de senast föregående sju åren, då 21 detaljplaner med 5 700 bostäder gått ut på samråd årligen, ser vi en radikal nedgång.

Fastighetsdirektören Martin Öbo ger uttryck för att de pågående planerna måste bli klara innan nya kan påbörjas och skickas ut på samråd (GP Debatt 15/1). Det är lätt att instämma i. Problemet är att stadsbyggnadskontoret konsekvent hyvlar ned antalet bostäder i planerna. Dessutom har de presenterat få bostadsplaner i de centrala delarna av staden. Det är här, i de urbana miljöerna, där köerna är längst och efterfrågan störst. Ändå är de flesta färdiga planerna i den så kallade mellanstaden, i glesa och uppbrutna strukturer.

En utspridd stad

I dag är Göteborg en utspridd stad där få områden når upp till UN-Habitats rekommenderade nivå om minst 150 invånare/hektar för en hållbar stadsplanering. Detta medför stora avstånd till högkvalitativa grönområden, parker, kommersiell och offentlig service samt ett starkt bilberoende. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 inv/ha bör en konsekvensanalys göras.

Trots att stadsbyggnadskontoret är väl medvetet om bristen på bostäder och problemen med att bygga glest, fortsätter planerarna att hyvla ned antalet bostäder. Ett exempel i mängden är programmet för omvandlingen av Backaplan (2018) där stadsbyggnadskontoret precis når över skamgränsen 150 inv/ha. Stadsbyggnadskontoret försöker genomgående hyvla i planerna och minska antalet bostäder. Dagsljus på gator, solljus på gårdar och avstånd till kollektivtrafikknutpunkter nämns som skäl, utan att konsekvensen av detta agerande analyseras.

Måste öka i populära områden

Antalet bostäder måste öka. Boendetätheten i detaljplanerna måste öka. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnéstaden, ligger tätheten nära eller över 400 inv/ha i sex av 29 basområden och på över 300 inv/ha i ytterligare tre basområden. Dessa områden planerades på ett annat sätt än vad som sker i dag. Det kunskapsunderlag som tagits fram inom projektet H istorisk stadsplaneanalys över Göteborg hoppas vi därför kommer väl till användning framöver.

Genom att, förutom UN-habitat, även tillämpa slutsatserna från projektet H istorisk stadsplaneanalys över Göteborg och värdeskapande stadsutveckling kan en bra och hållbar stad byggas. Läggs större fokus på att ta fram tydliga riktlinjer och mätetal samt belysa konfliktlinjer tydligare i översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner borde stora planeringsresurser kunna frigöras i detaljplanearbetet.

Pär Johansson

doktor i byggnadsfysik

Jesper Hallén

grafisk formgivare

Tove Krabo

konstnär

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg (Yimby – Yes in my back yard)

Fotnot: Antal detaljplaner med bostäder som gått ut på samråd per år

2011: 14 detaljplaner, cirka 1 000 bostäder

2012: 23 detaljplaner, över 4 000 bostäder

2013: 9 detaljplaner, cirka 1 150 bostäder

2014: 18 detaljplaner, 4 500 bostäder

2015: 26 detaljplaner, 6 700–9 300 bostäder

2016: 39 detaljplaner, cirka 14 500 bostäder

2017: 17 detaljplaner, cirka 5 200 bostäder

2018: 6 detaljplaner, cirka 277 bostäder