Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument, skriver debattörerna.
Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument, skriver debattörerna. Bild: Bertil Ericson / TT

Slakta all meningslös verksamhet på sjukhusen som inte är vård

I lågkonjunkturens Sverige har samtliga regionens sjukhus aviserat om besparingar. Sjukhusdirektören på Skaraborgs sjukhus, Stellan Ahlström behöver minska kostnaderna med över 350 miljoner. Men varför är lösningen att skära ner på sjukvården? Vore det inte bättre att skära ner på det luftslott av meningslös verksamhet som vi förkortat kan kalla ”LMV” som regionen bedriver, som inte ger någon patientnytta? skriver sex vårdenhetsläkare på Skaraborgs sjukhus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Siffror i årsredovisningen, och vår egen erfarenhet från golvet talar för att Västra Götalandsregionen (VGR) är ett slukhål där skattepengar leds bort från kärnverksamheter och dunstar i ett ständigt växande ”LMV”.

Till att börja med borde inte pengar vara ett problem. År 2001 uppgick skatteintäkterna för VGR till cirka 20 miljarder. År 2021 var skatteintäkterna även justerat för inflationen närmast de dubbla, cirka 48 miljarder. Vad gör man då med pengarna?

Vi kan för enkelhetens skull fokusera på personalen (och undvika invändningen att vården fördyrats något, läkemedelskostnaderna har ökat från 3,5 till 5,9 miljarder), eller det faktum att VGR:s fastighetsbolag Västfastigheter tycker att lokalhyran för sjukhus på en åker utanför Skövde ska vara densamma som i centrala Göteborg.

ANNONS

VGR har inte anställt mer personal. År 2001 fanns 42 837 årsarbetare, år 2021 är det 43 957. Det är en minskning, eftersom patientunderlaget under samma period ökat från 1,5 till 1,7 miljoner. VGR har minskat på vårdpersonal. Andelen av de anställda som är sjuksköterskor och undersköterskor sjönk från 52 procent 2001 till 39 procent 2021. Det betyder att vårdyrken ersatts med anställningar i annan verksamhet.

Vilka verksamheter har då vuxit i VGR? Där utmärker sig administrationen. År 2001 var posten administrativ personal 3958, en siffra som 2021 ökat till 5953. Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Då de lönemässigt ligger högre (över 10 procent är chefer) blir deras årliga lönekostnad cirka 1,6 miljarder.

Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument. Men är de inte viktiga ändå? Det korta svaret är nej. Givetvis behövs personal inom övergripande funktioner så att till exempel IT och varuinköp fungerar. Men de sakerna behövdes också 2001.

Verksamhet utan patientkontakt har vuxit på bekostnad av vanlig vård. Exempelvis är 600 på koncernkontoret och hundratals ute på sjukhusen anställda som “utvecklare” i någon form. Idén om att regionen behöver “utvecklare” är en skrivbordsprodukt från detta luftslott för meningslös verksamhet. Detta blev tydligt i och med covid-19-pandemin när vården behövde utveckla omhändertagandet av en ny sjukdom. Detta gjorde vårdpersonalen, med (tack vare?) obefintlig inblandning av regionens utvecklare. De många lagren av anställda utvecklare inom ”LMV” innebär tyvärr ofta en bromskloss för utveckling. De är så många, behöver ständigt förhålla sig till varandra och vidarebefordra uppgifter sinsemellan vilket bidrar till att handlingskraften för initiativ från vården dör längs med vägen. Arbetet mynnar i regel ut i fyrkantiga direktiv som stör den patientnära verksamheten i så hög grad att nettoeffekten för patienterna i slutändan blir negativ. I bästa fall produceras en powerpoint eller en notis på intranätet.

ANNONS

När sjukhusdirektören ska spara 350 miljoner kronor så bör han givetvis börja med den administrativa personalen, med undantag för våra medicinska sekreterare som är oerhört värdefulla för att vården ska fungera.Slukhålet på Koncernkontoret kommer han dock inte åt. Gällande den svällande byråkratin där är det styrelseordföranden för Skaraborgs sjukhus Anna-Karin Skatt (S) som borde fråga det politiska styret i VGR om hur mycket administrativ personal och “utvecklare” behövs på Koncernkontoret och om det är rimligt att VGR prioriterar administrationen före sjukvården vid besparingskrav, när vi redan minskat på vårdpersonalen under 20 års tid?”. Att göra ytterligare besparingar i den patientnära delen av verksamheten är fel väg att gå.

Sten Jacobsson, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvård, SkaS Skövde

Jessica Wettergren, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvåd, SkaS Lidköping

Tamas Greger, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvård, SkaS Falköping

Hrefna Grimsdottir, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Slutenvård, SkaS Skövde

Jonas Klang, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Akutprocessen, Skas Skövde

Gerhard Johansson, Vårdenhetsöverläkare, Rättspsykiatriska enheten, Skas Falköping

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS