Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Stadsdelen Harlem i New York var tidigare präglat av omfattande kriminalitet. I dag är området betydligt säkrare och tryggare. Kanske kan modellen New York använde sig av även hjälpa Göteborg att minska gängkriminaliteten, skriver Eva Ossiansson och Henrik Hansson. Arkivbild: Seth Wenig

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Släpp lokala kraften fri – bli kvitt gängkrig och otrygghet

Harlem gjorde sig under långt tid ökänt som ett område med våld, droger och social misär. Men lyckades bli av med problemen. Det kan Göteborg också. Verktyget stavas BID där lokala krafter tillsammans lyfter stadsdelen ur missförhållandena, skriver ekonomerna Eva Ossiansson och Henrik Hansson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

"Tre år och – poff! Så var pengarna borta. Det var synd att vi inte gjorde mer beständiga saker. Det hade man kunnat göra."

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Citatet kommer från en intervju den 24 oktober i GP med Margareta Sjöholm (Persson), som varit processledare för bostadsbolagens Bo-bra-samarbete. Hon nämner ett flertal olika projekt; Blommanpengar, storstadssatsningen och EU-projektet Tillväxt Biskopsgården där de båda sistnämnda renderade 47 miljoner kronor till stadsdelen. Totalt i Sverige satsades det två miljarder kronor till 24 områden i sju kommuner för att bryta segregationen. Ytterligare cirka 1,2 miljoner kronor har gått till ett varumärkesprojekt för Biskopsgården som bland annat syftat till att ta fram en slogan, vilket har en marginell betydelse i varumärkesbyggande.

Den långsiktiga nyttan av projekten ifrågasätts, som att till exempel bryta segregationen eller öka sysselsättningen. Eller på ren svenska skulle projekten kunna ses som pengar i sjön!

Resurser verkar inte vara problemet. Finns det då någon modell som kan användas för att skapa en attraktiv och hållbar stadsdel som medborgare vill leva, verka och bo i?

Lätt att slarva bort pengar

Vi har länge jobbat med att utveckla organisationer, verksamheter och varumärken. Det finns mycket förändringskraft i 47 miljoner kronor. Det är inte heller svårt att slarva bort motsvarande summa pengar. Även om vi jobbat med liknande metoder och tänkesätt tidigare så finns det ett handlingssätt som knyter ihop många av de positiva faktorerna i förändringen av en stadsdel. Det kallas för BID, Business Improvement District.

Några av de mest kända exemplen av framgångsrika BID:s finns i New York, staden som gått från omfattande brottslighet till en mer säker och trygg stad. I New York finns det i dag 72 BID:s och de investerade 2015 mer än 127 miljoner dollar i att göra olika områden renare, tryggare och mer attraktiva att besöka, bo, arbeta och driva företag i. Stadsdelen Harlems 243 handlare och 95 fastighetsägare satsade 2016 1,05 miljoner dollar och har utvecklat stadsdelen till något positivt och säkert som folk vill besöka.

Kompletterar kommunen

Ett BID är ett geografiskt område där handel, fastighetsägare och stadsdelens intressenter skapar en icke-vinstdrivande organisation, för att finansiera förbättringar i deras område genom att tillsammans avsätta medel för utveckling. BID:s ersätter inte de tjänster som en kommun erbjuder utan kompletterar dem snarare. Styrningen av BID:s sker lokalt av berörda fastighets- och affärsägare, boende och offentligt valda. Fördelarna med BID:s anses vara dess lokala förankring och engagemang som snabbare och effektivare kan styra behoven av ett område. Påverkansmöjligheterna blir också större. Och resurser har visat sig användas mer effektivt då BID:s samverkar med offentliga myndigheter, för att till exempel bekämpa brottslighet och segregation.

Olika förutsättningar

Enligt gängse nätverksteori illustrerat av bland andra Keith Dinnie (2011) så ligger incitamentet för att skapa ett attraktivt varumärke för staden i att göra saker tillsammans och att man också ser en egen vinning i samarbetet, samt att kostnaden är lägre än vinsten. Denna drivkraft är viktig att förstå.

BID:s kan ha olika förutsättningar beroende på hur området ser ut. De har sitt ursprung i det Jane Jacobs (1961) skriver om vad gäller (den amerikanska) staden där bland annat blandningen av människor, möten och möjlighet till olika typer av bostäder och lokaler skapar den smältdegel som gör staden till en levande och fungerade organism.

Förutsättningarna är delvis annorlunda i Sverige, men det går att anpassa BID:s till svenska förhållanden eftersom den bärande idén är att tillsammans gör vi något bra för att skapa en lokal gemenskap och goda förutsättningar för ett bra liv, boende, arbete, handel och näringsliv. Dessutom bygger modellen på att alla bidrar till dess finansiering.

Arbetet med BID:s är högst aktuellt i samband med den pågående debatten med gängkriminalitet i Göteborg. Harlem gjorde sig under långt tid världskänt som ett område som var starkt kriminellt belastat av våld, droger och med en social misär, men de lyckades vända den utvecklingen. Vår svenska stjärnkock Marcus Samuelsson har etablerat en av sina kända restauranger i Harlem och kanske vi kan bjuda in honom till att medverka i ett BID i till exempel Biskopsgården om några år. Göteborg behöver släppa ner den politiska garden och prestigen, kavla upp ärmarna och faktiskt göra något tillsammans. Pengar verkar finnas i överflöd om vi ser till de resurser som satsats.

Våga testa

För att bygga ett BID går det inte att komma på besök till stadsdelen och sedan åka hem till sin fristad i ett fint villakvarter och hoppas att det löser sig eller att någon annan tar ansvar. BID:s har sin grund i det lokala engagemanget och hos de som är verksamma där.

Låt oss börja ta ansvar, våga testa och lära av de goda exemplen och stödja de lokala eldsjälarna. Kanske Biskopsgården skulle kunna få sin egen 125th Street som många vill besöka och boende är stolta över.

 

Eva Ossiansson
ek dr, Varumärkesdoktorn, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Henrik Hansson
ek dr, oberoende forskare i organisation & management