Oslo 20210303. Illustrasjonsfoto student på lesesal.Universitetsbiblioteket på Blindern i Oslo.Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB
Oslo 20210303. Illustrasjonsfoto student på lesesal.Universitetsbiblioteket på Blindern i Oslo.Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB Bild: Håkon Mosvold Larsen

Släpp statusjakten –akademiska studier är inte finare än yrkeskunskap

Trots att många hantverksföretag skriker efter arbetskraft är söktrycket till yrkesprogrammen lågt. Många föräldrar ser en teoretisk utbildning som någonting bättre och tyvärr i många fall även ”finare” än yrkesutbildning. Men akademisering är inget självändamål och ett samhälle som bara består av professorer kommer snabbt att falla ihop, skriver Johan Aspelin, vd Golvbranschen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Fler och fler börjar inse att yrkesutbildning behövs. Enligt SVT är andelen som tar examen betydligt högre på yrkesprogrammen än på de teoretiska. Nyligen beskrev även två forskare hur de som genomgått yrkesutbildning etablerar sig snabbare i arbete och får en bättre löneutveckling.

Värdet av yrkesutbildning är något vi från branschen kan intyga. Golvläggare och plattsättare är typiska hantverksyrken där löner och arbetsvillkor är väldigt goda för den som har yrkeskunskaperna. Företagen har mycket jobb och de fångar alla unga de kan få tag på. Trots detta är söktrycket till yrkesprogrammen på gymnasiet lågt. Något är allvarligt snett i vårt utbildningssystem.

ANNONS

Billigare utbildningar

En delorsak är en marknadsskola som styr mot billigare utbildningar. Det kostar mindre med elever som går teoretiska program och därför föredrar utbildningsanordnarna att eleverna läser på dessa. Yrkesprogrammen kräver andra lokaler, utrustning och material för att utföra praktiska moment. Risken är då också att kvaliteten dras ned i yrkesutbildningarna för att spara pengar, något Kalla Fakta beskrev nyligen.

I viss mån kan detta kompenseras med bättre ersättningsmodeller. Eller som vi i Golvbranschen gjort: en samordnad branschskola i Göteborg där elever från hela landet kan utbilda sig. Men detta kan bara lösa en del. Orsaken till att yrkesutbildningarna får kämpa i motvind ligger även på ett djupare plan.

Det handlar om en allmänt negativ attityd till yrkesprogrammen. Många föräldrar ser en teoretisk utbildning som någonting bättre och tyvärr i många fall även ”finare” än yrkesutbildning. Därför försöker de förmå sina barn att välja den vägen. Attityden är en spegling av det industrisamhälle som de växte upp i, där praktiska yrken innebar smutsiga arbetsplatser med hälsofaror, medan kontors- och tjänstemannajobb var säkra och bekväma. Att verkligheten i dag inte är sådan, utan snarare tvärtom, rår inte på den allmänna föreställningen.

Många föräldrar ser en teoretisk utbildning som någonting bättre och tyvärr i många fall även ”finare” än yrkesutbildning

Nyligen fattade riksdagen beslut om att yrkesprogrammen ska kunna ge behörighet till högskolestudier. Yrkesprogrammen blir då ett slags både och för eleverna, vilket ska ge fortsatt valfrihet och förhoppningsvis locka fler. Att locka fler blir dock ingen vinst om det i andra änden leder till fler avhopp. Det återstår att se hur detta faller ut. Om den allmänna attityden ska kunna förändras räcker det inte med justeringar i behörigheten. Vi behöver få en annan inriktning på hela utbildningssystemet.

ANNONS

De senaste decennierna har akademisk utbildning betraktats som ett givet ideal. Den högre utbildningen har inneburit status, såväl för individen som för det omgivande samhället. Andelen högskoleutbildade har blivit ett mått på framgång.

Detta har sedan blivit till en slags truism, där varken innehåll eller resultat längre spelar någon roll. Oavsett om utbildningen i fråga är undermålig eller meningslös så genomförs den ändå - och lockar sökande - eftersom den är ett kvitto på framgång.

Vetenskapliga uppsatser

Samma tendens syns numera också i de mer praktiskt inriktade eftergymnasiala utbildningarna. Både poliser och sjuksköterskor, eftertraktade yrkespersoner som utför högst konkreta uppgifter i vårt samhälle, genomgår i dag stora delar av sin utbildning i form av teori och akademiska studier. Det ska skrivas vetenskapliga uppsatser med fotnoter och källor till allt. Detta görs i stället för konkreta och praktiska uppgifter.

Av vilken anledning kan man fråga sig? Jo, för att det ger utbildningen högre status. Att klippa och klistra i vetenskaplig text anses finare än att lära sig hur en påtänd missbrukare bör tas om hand. Följden blir att dessa yrkesgrupper kommer ut oförberedda på verkligheten och endast tack vare kollegornas hjälp får möjligheten att praktiskt lära sig yrket på riktigt.

Kompletterar varandra

Akademisering är inget självändamål. Vetenskaplig metod är ett verktyg för forskning och för att bedriva vetenskapliga studier. Alla varken kan eller bör hålla på med sådant. Ett samhälle som bara består av professorer kommer snabbt att falla ihop.

ANNONS

På ett filosofiskt plan är innebörden av ett samhälle just att det består av människor som utför olika uppgifter. Vi kompletterar och hjälper varandra.

Akademiska kunskaper är varken bättre eller finare än andra slags kunskaper. Om all utbildning ska leda vidare till akademisk nivå undergräver det möjligheterna för unga människor att skapa sig en trygg och fungerande tillvaro. Det är dags att skifta fokus i utbildningssystemet.

Johan Aspelin, vd Golvbranschen GBR

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS