Trots ambitiösa forskningsprogram har man inte kunnat visa att förändrade levnadsvanor, som till exempel viktminskning, minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos dem som har typ 2-diabetes, skriver Anders Frid.
Trots ambitiösa forskningsprogram har man inte kunnat visa att förändrade levnadsvanor, som till exempel viktminskning, minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos dem som har typ 2-diabetes, skriver Anders Frid.

Skuldbelägg inte diabetikerna

Skuldbelägg inte typ 2-diabetiker som inte ändrar sina levnadsvanor – rädda liv istället, skriver Anders Frid, tidigare överläkare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Ungefär åtta av tio som har typ 2-diabetes är överviktiga och personer med denna sjukdom har ungefär fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller för tidig död jämfört med de som inte har typ 2-diabetes.

Förändrade levnadsvanor finns fortfarande med i behandlingsriktlinjerna. Men trots ambitiösa forskningsprogram har man inte kunnat visa att förändrade levnadsvanor, som till exempel viktminskning, minskar risken för hjärtkärlsjukdom hos dem som har typ 2-diabetes.

Det ständiga budskapet om att gå ner i vikt behöver därför avmoraliseras och avdramatiseras. Uppmuntra dem som lyckas men skuldbelägg inte dem som inte klarar att ändra sina liv. Evolutionen har trots allt försett oss med djupt liggande drivkrafter att äta när det finns mat och vila när vi kan!

ANNONS

Banbrytande forskning

Nu visar forskning att det är behandling av riskfaktorer som kan eliminera risken för hjärtkärlsjukdom. Det är banbrytande forskning som har lett till att både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket år 2017 kom med nya behandlingsriktlinjer vid typ 2-diabetes och i oktober 2018 enades världens två största läkar- och patientorganisationer att i sina nya behandlingsriktlinjer starkt rekommendera de nya läkemedlen hos personer med känd hjärt-kärlsjukdom.

Nu visar forskning att det är behandling av riskfaktorer som kan eliminera risken för hjärtkärlsjukdom

Användningen av moderna läkemedel i Sverige ökar men det går långsamt. Mellan 2006 och 2014 fördubblades vårdkostnaderna för typ 2-diabetes, från 5,5 till 11,6 miljarder kronor. En av de största anledningarna är en ökning av de vanligaste komplikationerna och följdsjukdomarna, tillstånd som vi nu kan förhindra med bra behandling.

Läkemedel förhållandevis billiga

För hälften av patienterna är den direkta dödsorsaken hjärtkärlsjukdom som till exempel stroke eller hjärtinfarkt. Kostnaden för diabetesläkemedel, som motverkar komplikationerna och sänker vikten, är endast fyra procent av den totala kostnaden och den andelen har under samma period legat stabil.

Västra Götalandsregionen är ett föredöme och går i denna fråga före resten av landet och har låtit ett av de nya läkemedlen omfattas av ett så kallat ordnat införande, vilket innebär en mycket stark uppmaning att ge läkemedlet till alla med känd hjärtkärlsjukdom.

Vad behöver vi göra? Svaret är enkelt och självklart, följ de behandlingsriktlinjer som alla är överens om räddar liv. Att inte ge effektiv behandling ska motiveras i journalen. För om det är visat att man kan rädda liv, så ska sjukvården motivera varför man i så fall inte gör det.

ANNONS

Anders Frid

medicine doktor, tidigare överläkare vid VE Endokrin, Skånes universitetssjukhus

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS