Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skrota flumprojekten – satsa på fungerande integration

Göteborgs kommuns kamelcenter är välmenande, men har små förutsättningar att skapa påtaglig nytta. Sluta spendera skattemedel på politikerprojekt och satsa i stället på utbildningar som efterfrågas på svensk arbetsmarknad, skriver Li Jansson och Nima Sanandaji.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ibland slår verkligheten dikten. Vissa integrationsprojekt är så märkliga att en satiriker inte skulle ha kommit på dem. Över en miljon kronor i skattemedel har som exempel beviljats till ett utlovat kamelcenter i Angered. Det är svårt att förstå hur import av 1 500 liter kamelmjölk ska förbättra integrationen. En konstruktiv lösning vore att sluta spendera pengar på politikerprojekt och i stället fokusera resurserna på utbildningssatsningar, som faktiskt ger invandrare de kunskaper som efterfrågas på svensk arbetsmarknad.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Saknar rätt kunskaper

Integrationsprojekt går ofta ut på att spendera skattemedel för att skapa artificiella arbetstillfällen. Projekten är välmenande, men har små förutsättningar att skapa påtaglig nytta. Anledningen är att det inte är bristen på artificiella jobb som förklarar varför integrationen sker långsamt. Hindret är att många migranter saknar de kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.

Sverige har mottagit ett rekordhögt antal invandrare under senare tid, varav hälften har högst förgymnasial utbildning. Totalt finns 300 000 kortutbildade utlandsfödda i Sverige som inte arbetar. Denna grupp behöver etablera sig på arbetsmarknaden under kommande år. Samtidigt höjs de redan höga kunskapskraven på arbetsmarknaden, i takt med att nya tekniker som digitalisering och robotisering ändrar på jobbens innehåll.

Avancerat arbetsliv

Internationella jämförelser visar också att Sverige redan har ett avancerat arbetsliv. Till exempel använder hela 82 procent av de sysselsatta datorer i sitt arbete, en högre andel än något annat EU-land. I en snar framtid förväntas arbetslivet bli ännu mer kunskapsbaserat. Den europeiska myndigheten Cedefop spår att sju procent av de lågkvalificerade jobben i Sverige kommer att försvinna mellan 2017 och 2025. Minskningen av de medelkvalificerade jobben förväntas bli dubbelt så omfattande. Trots det växer antalet arbetsplatser, då de högkvalificerade jobben förväntas öka med mer än 25 procent.

Det finns många skrivbordsteorier som cirkulerar om varför integrationen inte fungerar väl. Det är viktigt att slå fast att vi vet vad det största hindret mot integration är. Det största hindret är brist på kunskaper. Regeringens Långtidsutredning 2015 slår tydligt fast detta förhållande. Där kan vi läsa att ”det inte finns några signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha ett arbete, om hänsyn tas till nivån på individens färdigheter”.

Samtidigt är kunskapsgapen stora i Sverige. Bland de personer som har svensk bakgrund (födda i Sverige och har svenska som modersmål) är det bara en tiondel som har låga kunskapsnivåer i vuxen ålder. Bland de personer som har utländsk bakgrund (födda utomlands och med annat modersmål än svenska) har majoriteten låga kunskapsnivåer. Många individer med utländsk bakgrund behöver helt enkelt höja sina kunskaper för att klara sig på arbetsmarknaden.

Goda möjligheter

Mycket skulle vara vunnet om politiker, på olika sidor om blockpolitiken, kunde enas om att det är kunskaper som är nyckeln till integration. Det finns nämligen goda möjligheter att genom konstruktiva åtgärder höja migranternas kunskapsnivå.

Redan i dag finns i Sverige välfungerande vuxenutbildning, där nyanlända till exempel kan lära sig svenska samtidigt som de får en utbildning i hur de kan jobba i en svensk restaurang. Många nyanlända från länder som Syrien har viss kunskap i mekanik, och skulle efter några års intensiv utbildning i svenska och yrkeskunskap bli motsvarande gymnasieingenjörer. Många andra skulle kunna läsa upp till motsvarande undersköterskor. Dessa råkar också vara de kompetenser som efterfrågas starkt av svenska arbetsgivare.

Seriös vuxenutbildning

För att lyckas krävs dock att man har ett seriöst förhållningssätt till vuxenutbildningen. Det krävs fler platser i vuxenutbildningen och resultatstyrda utförare. Att som Göteborg stad föreslår att återkommunalisera vuxenutbildningen vore ett dråpslag som framför allt skulle göra vuxenutbildningen dyrare och svårare att bygga ut. Inte minst för människorna i Angered och andra utanförskapsområden är det enda respektfulla att skapa evidensbaserade och kvalitativa vuxenutbildningsplatser, som på allvar höjer deltagarnas kunskapsnivåer till arbetsmarknadens krav.

Li Jansson

branschansvarig Utbildningsföretagen

Nima Sanandaji

författare och VD