Många väljer bort samhällsviktiga yrken inom vård och skola på grund av de dåliga villkoren, när de väljer utbildning. En åldrande befolkning och fler barn gör att behovet av personal i välfärden är akut de kommande åren. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner kommer välfärden behöva rekrytera ytterligare 500 000 fram till 2026 för att möta de växande behoven. Detta innebär att det inte räcker med bara mer pengar, minst varannan person som kommer ut på arbetsmarknaden behöver också utbilda sig till ett välfärdsyrke.
Minskat drastiskt
Tyvärr är detta långt ifrån fallet idag. Förra året hade exempelvis ytterligare 9 000 behövt påbörja lärarprogrammet för att vi ska kunna utbilda tillräckligt många lärare. Antalet sökande till sjuksköterskeprogrammet har också minskat drastiskt de senaste åren.
Inför årets hösttermin bröts denna trend tillfälligt då rekordmånga sökte sig till vård- och lärarutbildningarna. Troligtvis har coronapandemin spelat roll för människors utbildningsval. Ska intresset för vård- och lärarutbildningarna vara mer än ett undantag under ett krisår, behöver däremot mer göras. Därför föreslår S-studenter att studiemedlet reformeras:
Utöka antalet veckor
Utöka antalet veckor i studiemedlet: Utbildningarna till flera av välfärdens bristyrken, som till exempel gymnasielärare och specialistsjuksköterska, är långa. Samtidigt får en student bara studiemedel för sex års studier. Detta medför att den som tagit ett antal kurser sedan tidigare, eller som vill byta yrkesbana, stängs ute från dessa utbildningar. S-studenter förslår därför att öppna dem genom att erbjuda studenter studiemedel under åtta års heltidsstudier.
Skriv ner studielånen för samhällsbärande yrkesgrupper: Ska vi lyckas lösa personalbristen i välfärden måste vi våga pröva nya lösningar. Vi föreslår därför en modell med avskrivning av studielån för den som väljer att utbilda sig till ett bristyrke inom välfärden. Detta skulle exempelvis kunna innebära att studielånet skrivs ned med 10 procent för varje år som man arbetar i välfärden efter genomförd utbildning.
Detta skulle exempelvis kunna innebära att studielånet skrivs ned med 10 procent för varje år som man arbetar i välfärden efter genomförd utbildning
Ska vi lyckas bygga ut välfärden de närmaste åren behövs betydligt mer utbildad personal. Genom ett reformerat studiemedel kan vi se till så att fler väljer att utbilda sig till ett samhällsbärande yrke såsom sjuksköterska och lärare. Våra förslag skulle kräva stora statliga satsningar, men att fortsätta på den inslagna vägen och se vårdköerna blir längre och klyftorna i skolan öka, kan inte vara ett alternativ.
Fredrik Strelert, folkhälso- och socialpolitisk talesperson, S-studenter
Emma Fastesson Lindgren, vice förbundsordförande S-studenter
Malin Malm, förbundsordförande S-studenter
Sandra Sangwan, utbildningspolitisk talesperson S-studenter