Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva. Gör som i Norge och skriv in punktskriften i skollagen. Vi måste garantera att även barn med synnedsättning får möjlighet att leva ett aktivt liv med utbildning, arbete och fritid. Först då kan vi prata om en skola som värnar alla barns lika villkor.
Louis Braille skapade punktskriften år 1825 och hade i dag fyllt 214 år om han levat. I sina dagboksanteckningar skrev han: ”Hur ska det bli möjligt för mig att läsa det som är skrivet av seende? Om historia? Om konst? Om medicin? Om politik? Om kvinnor och män? Om mig själv? Om det gåtfulla med födelsen och kärleken? Kort sagt, hur skall det bli möjligt för mig, en blind man, att inta min plats i världen som en del av världen?”
Livsviktig information
Under pandemin pågick en debatt i medierna om den nya analfabetismen i Sverige. Språkproblem inom äldreomsorgen hade uppmärksammats. Personalen hade svårt att ta till sig livsviktig information om smitta och hygien. ”Vad händer med ett modernt informationssamhälle som Sverige om inte barnen lär sig språket ordentligt redan i skolan?” frågade sig Expressens ledarredaktion.
Det har vi svaret på. När barn med synnedsättning inte lär sig att läsa och skriva kan de hamna i ett utanförskap i både privat- och arbetsliv. Det späder på en redan tuff situationen på arbetsmarknaden. I dag är ungefär hälften av alla som har en synnedsättning mellan 20 och 65 år arbetslösa.
Det handlar i grunden om trygghet. Punktskriften hjälper barn som inte ser att få grepp om talen på mattelektionen, till exempel. I vuxen ålder hjälper den oss i vardagen. Vi kan själva färgmarkera våra kläder i garderoben eller varor i skafferiet. På så vis slipper vi fråga vår partner om konservburken innehåller krossade tomater eller hundmat. Att kunna läsa handlar om självständighet.
Nya uppfinningar är välkomna men vi behöver också ett skriftspråk
Vissa påstår att punktskriften är omodern. Att talsyntes, det vill säga att texten läses upp, och annan ny teknik ersätter den. Det är en missuppfattning. Nya uppfinningar är välkomna men vi behöver också ett skriftspråk. När hörde du senast någon säga ”äh, elever behöver inte läsa och skriva, de har ju sin iPad” eller ”elever behöver inte kunna stava, det finns ju autocorrect” om seende barn?
På pappret ska alla ha rätt till en utbildning på lika villkor och utan diskriminering. Det säger Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Skriv in rätten till undervisning i punktskrift i skollagen. På så sätt säkerställer vi att barn med synnedsättning får tillgång till en utbildning av hög kvalitet och på lika villkor som seende barn.
Niklas Mattsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund