Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Parallellt rapporteras det nästan dagligen om aktiebolagsskolor som gör mångmiljonvinster, detta genom att maximera intäkter och pressa kostnader, en enkel företagsekonomisk logik. Då blir en billig lärare bättre än en behörig. Tendensen syns även inom den kommunala skolan, då dagens marknadstänkande är vida spritt, skriver debattören. Bild: Kallestad, Gorm
Parallellt rapporteras det nästan dagligen om aktiebolagsskolor som gör mångmiljonvinster, detta genom att maximera intäkter och pressa kostnader, en enkel företagsekonomisk logik. Då blir en billig lärare bättre än en behörig. Tendensen syns även inom den kommunala skolan, då dagens marknadstänkande är vida spritt, skriver debattören. Bild: Kallestad, Gorm

Skrämmande kunskapsförakt när billig lärare går före behörig

Billig eller behörig? Det är en högst aktuell fråga i dagens skolrekrytering, där billig arbetskraft går före utbildad arbetskraft. Detta i en situation då det råder lärarbrist samtidigt som behörigheten bland lärarna sjunker. Det går inte att blunda för att den här utvecklingen hänger ihop med den unika svenska marknadsskolan där kortsiktiga ekonomiska intressen går för långsiktiga elevintressen, skriver Erik Cardelus, lektor i pedagogik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Billig eller behörig? Det är en aktuell fråga i dagens skolrekrytering, där billig arbetskraft går före utbildad arbetskraft. Nyligen rapporterade Dagens Nyheter om behöriga lärare som har svårt att hitta jobb, trots att lärarbristen enligt samstämmiga beräkningar är stor. Ännu värre beräknas det bli i framtiden, då hela 45 000 lärare saknas inom en tioårsperiod, enligt Skolverket.

Samtidigt sjunker behörighetsgraden i svensk skola. På fem år har andelen behöriga fallit från 72 till 70 procent. Allra värst är det på friskolor som enbart har 62 procent behöriga lärare.

Behörigheten sjunker

Så varför är det så här? Varför stiger arbetslösheten bland behöriga lärare samtidigt som andelen behöriga lärare sjunker? En rimlig förklaring är att många skolor föredrar att anställa billiga obehöriga lärare framför dyrare behöriga lärare.

Parallellt rapporteras det nästan dagligen om aktiebolagsskolor som gör mångmiljonvinster, detta genom att maximera intäkter och pressa kostnader, en enkel företagsekonomisk logik. Då blir en billig lärare bättre än en behörig. Tendensen syns även inom den kommunala skolan, då dagens marknadstänkande är vida spritt.

Samtidigt hörs ständigt att det ska löna sig med utbildning och att kompetens är det globaliserade kunskapssamhället viktigaste resurs. Och en enorm mängd forskning visar att den viktigaste faktorn bakom skolresultat är kompetenta lärare. Inte minst understryks det av dagens ledande skolforskare John Hattie.

Likvärdigheten har fallit

Sverige är internationellt unikt med att bolagsskolor i princip obegränsat kan plocka ut vinster ur skattefinansierad skolverksamhet. Frågan är varför. Varför står vi ensamma med ett system som ratats av omvärlden? Och nog är det besvärande att de svenska skolresultaten och likvärdigheten i skolan fallit så kraftigt allt sedan detta system sjösattes på 90-talet.

Undersökningar visar också att en majoritet av svenska folket är kritiska mot denna vinstdrivande ordning, framförallt gäller det skolsystemet viktigaste aktörer - lärarna. För enligt en undersökning utförd på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, motsätter sig hela 98 procent av lärarna dagens system. 70 procent av lärarna är helt emot vinstuttag, medan 28 procent vill se begränsningar.

För enligt en undersökning utförd på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, motsätter sig hela 98 procent av lärarna dagens system

Det är svårt att blunda för kopplingarna till dagens marknadsskolesystem. Ännu besvärligare blir insikten att billig framför behörig säger tre väsentliga saker om skolpolitiken. Att många av våra politiker struntar i såväl den folkliga opinionen som lärarnas röster. Att det finns ett utbrett kunskapsförakt, där bildning och utbildning får ge vika för ekonomiska intressen. Och slutligen, det allra värst: att kortsiktiga ekonomiska intressen går före långsiktiga elevintressen.

Erik Cardélus, lektor i pedagogik