I Sverige kräver vi att våra elever ska klara av att göra mycket svåra uppgifter själva hemma, uppgifter som i duktiga OECD-länder görs tillsammans med läraren i skolan. Detta är en konsekvens av en skola som styrs av mål och resultat – inte kvalitet, skriver debattörerna. Arkivbild: Jessica Gow
I Sverige kräver vi att våra elever ska klara av att göra mycket svåra uppgifter själva hemma, uppgifter som i duktiga OECD-länder görs tillsammans med läraren i skolan. Detta är en konsekvens av en skola som styrs av mål och resultat – inte kvalitet, skriver debattörerna. Arkivbild: Jessica Gow

Skolans ekonomi viktigare än elevernas lektionstid

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I kölvattnet av Per Kedlands debattartikel “Jag är läraren som gett upp” som publicerades i Svenska dagbladet den 24 september, blev det återigen en nationell sanning att svenska barn och ungdomar är ett gäng bortskämda, ouppfostrade skitungar. David Eberhards gästkolumn i Göteborgs-Posten den 10 oktober är bara en i raden som väljer att skylla skolans misslyckande på ett samhälle och en skola som ställer allt för låga krav på sina ungdomar. Men är det verkligen sanningen?

Att påstå att god undervisning är den viktigaste nyckeln till bra skola är föga revolutionerande. Att dessutom påstå att det är lärarna som bör stå för den goda undervisningen är ju definitivt att sparka in en vidöppen dörr. En god skola borde alltså vara en skola som ser till att eleverna får mycket och god undervisning av välförberedda lärare.

ANNONS

Länder som lyckas bra i internationella mätningar undervisar sina elever mer än vad vi gör i Sverige och lärarna har gott om tid att förbereda och utvärdera undervisningen något som vi i Sverige förbisett. För sanningen är den att svenska elever får mindre undervisning än snittet i OECD men svenska lärare arbetar fler timmar. Det betyder konkret att de krav som ställs på den enskilde elevens egna självständiga lärande är betydligt högre än genomsnittet. Eleverna i Sverige ska lära sig lika mycket som eleverna i övriga OECD men deras lärare har fått sämre förutsättningar att förbereda, leda och efterarbeta lektionerna och lektionerna för varje elev är färre till antalet.

Får sköta sin inlärning själva

I Sverige kräver vi att våra elever ska klara av att göra mycket svåra uppgifter själva hemma, uppgifter som i duktiga OECD-länder görs tillsammans med läraren i skolan. Detta är en konsekvens av en skola som styrs av mål och resultat. Huvudmännen, fristående som kommunala, får en summa pengar av staten att driva skola för. Denna summa fördelas sedan, efter förmåga och förstånd, till rektorerna som får i uppdrag att leverera elever som uppnått godkända resultat. Resultat som skolan själva bedömer om eleven klarat eller inte. Styrsystemet bryr sig inte om hur mycket undervisning eleven får, vilken kvalitet den håller eller hur mycket eget arbete som krävs, så länge elevernas resultat är godkända och läraren som sätter betygen är en legitimerad lärare. En rektor som inte håller budget, däremot, får konsekvenser för verksamheten.

ANNONS

Vi har i och för sig en garanterad undervisningstid som anger hur många timmar undervisning en elev ska få i varje ämne under sin grundskoletid, men det finns ingen instans som faktiskt vet att eleverna får den tid som de är garanterade. När rektor planerar läsåret och fördelar undervisning på sina lärare läggs den garanterade undervisningstiden ut. Att så görs kontrolleras av bland annat Skolinspektionen. Men skulle läraren under läsåret bli sjuk, behöva vårda sjuka barn eller kanske rätta nationella prov, är det inte ovanligt att undervisningen helt enkelt ställs in eller att elever sätts att arbeta självständigt. På högstadiet har det förekommit länge men vi har sett att skolor väljer att även ställa in lektioner på både mellanstadiet och lågstadiet, eftersom det råder brist på adekvata vikarier och skolors ekonomi sätts före undervisningens garanti.

Inställda lektioner ersätts inte

När Skolsmedjan gjorde en rundringning visade det sig att vare sig Skolinspektionen kommunerna eller skolorna själva har en aning om hur många lärarledda lektioner som faktiskt genomförs. I svenskt skolsystem är en inställd lektion lika bra som en lärarledd. I det skenet är det inte särskilt konstigt att elever inte upplever sina lektioner som viktiga. Skolsystemet signalerar inte det. Det viktiga är att bli godkänd och att göra uppgifterna, som ändå måste göras hemma för att tiden inte räcker till. I ett sådant system blir lektionerna ett hinder för att få gjort det som behöver göras. Lärarnas arbete ifrågasätts, statusen sjunker, och ingen tar skolan på allvar, inte heller skolan själv.

ANNONS

Det är inte svårt att förstå att det skyhöga kravet på självständighet och självdisciplin drabbar de som har det svårast i skolan och i samhället. Men samtliga elever är förlorare i vårt skolsystem. Att de föräldrar som kan hjälper sina barn med skolarbetet är inte särskilt konstigt utan en ganska självklar konsekvens av ett system som inte håller. Att lärarna upplever sitt arbete hopplöst är inte heller det särskilt häpnadsväckande.

Krävs ett nytt styrsystem

Skolsmedjan är övertygad om att svenska elever behöver sina lektioner och att det krävs ett styrsystem som värnar dem och ger utrymme för undervisningen att utvecklas. För att eleverna ska få sin garanterade undervisning krävs en mer genomtänkt skolorganisation och ett annat styrsystem. Om vi vill att eleverna ska ta skolan på allvar behöver vi, som samhälle börja göra det själva först. Skolmisslyckandet handlar överhuvudtaget inte om curlade barn och ungdomar utan om ett samhälle som tappat bort att värna skolans kärna, undervisningen.

Karin Berg

förstelärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg

Stefan Fornestedt

specialpedagog på Ängsdahlskolan i Malmö

Båda är engagerade i den ideella tankesmedjan Skolsmedjan

ANNONS