Skolpersonal har ett samhällsuppdrag och ska inte tolerera intolerans mot de grundläggande värdena, skriver debattören.
Skolpersonal har ett samhällsuppdrag och ska inte tolerera intolerans mot de grundläggande värdena, skriver debattören. Bild: Jessica Bentsen

Skolan måste förstärka arbetet mot hedersvåld

Det finns fortfarande elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck som inte får någon hjälp i skolan. Trots att skolpersonalen måste skriva en orosanmälan vid misstanke om hedersbrott gör man inte alltid det, skriver Sabina Landstedt, riksorganisationen GAPF.

ANNONS

Allt fler unga flickor som kontaktar vår stödjour vittnar om att skolan inte längre är en frizon för dem. De bevakas, kontrolleras och begränsas av sina bröder, kusiner eller andra släktingar på uppdrag av föräldrarna. Flickorna vittnar om att skolpersonalen inte agerar vid hedersrelaterat våld och förtryck. Det riskerar att urholka förtroendet för skolpersonal och vuxna som i sin yrkesutövning ska agera för att skydda utsatta barn och unga. Den passiviteten är ett oerhört svek mot de allra mest utsatta eleverna som dagligen lever med förtryck och våld. Deras mänskliga fri-och rättigheter kränks utan att företrädare för samhället agerar.

Skolpersonalen är skyldiga att orosanmäla till socialtjänsten då man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Så varför gör de inte det? Det handlar bland annat om att de fortfarande saknar kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck och att det saknas en tydlighet från ledningens sida om när och hur skolan ska agera, vilket leder till osäkerhet. En del lärare funderar över om de har rätt i sin misstanke eller om det blir värre för barnet om man anmäler. Det finns också skolpersonal som själva lever efter hedersnormer och därför låter bli att agera.

ANNONS

Modiga vuxna som ser signalerna

Det är viktigt att skolpersonal inte under några omständigheter relativiserar och förminskar hedersförtrycket som utövas i skolan. Tvärtom behöver all skolpersonal alltid stå på de utsattas sida. Det krävs modiga vuxna som vågar stå kvar även när det blir obekvämt. Skolledare måste säkerställa att anställda inom skolan inte lever efter hedersnormer.

Pojkarnas dubbla roller, som både offer och förövare, behöver särskilt uppmärksammas och även deras utsatthet måste tas på allvar och anmälas.

Det behövs kunskapshöjande insatser kring hedersrelaterat våld inom förskolan och skolan. Ju tidigare man kan upptäcka att barn är utsatta för det desto större möjligheter finns det att hjälpa och skydda barnen. Det är viktigt att personalen får lära sig att se signalerna på att ett barn kan vara utsatt, vilken lagstiftning som gäller samt hur de ska agera vid misstänkt eller bekräftat hedersrelaterat våld.

Tydliga rutiner

Pojkarnas dubbla roller, som både offer och förövare, behöver särskilt uppmärksammas och även deras utsatthet måste tas på allvar och anmälas. För att förebygga och förhindra utvecklingen behöver tidiga insatser riktade mot pojkar genomföras. Särskilt eftersom pojkar socialiseras in i hedersnormer i tidig ålder. Redan när de är runt 7 år lär de sig att kontrollera sina systrar och andra kvinnliga familjemedlemmar.

Skolpersonal ska kunna bemöta föräldrar som kräver könsdiskriminering och segregering av barnen, eller som kräver att personalen ska kontrollera barnen på olika sätt. Det ska finnas en tydlig rutin för hur man ska agera när det finns misstankar att ett barn riskerar att bli bortfört till ett annat land, till exempel för könsstympning eller tvångsäktenskap. Skolpersonal bör ha särskild uppmärksamhet kring loven då det finns ökad risk att barn förs bort.

ANNONS

I det förebyggande arbetet ska alla elever få information om olika uttryck för hedersvåld och förtryck såsom: oskuldsnormer, könsstympning, tvångsäktenskap, rätten till sin egen kropp och vad mänskliga fri- och rättigheter betyder i praktiken. Det ska vara lätt för eleverna att få information om lagstiftningen kring hedersrelaterat våld samt information om vart man kan vända sig om man själv eller någon annan är utsatt.

Skolplikten måste följas

Skolan behöver säkerställa att lagen om skolplikt efterlevs och blir tydligare. I dag begränsas skolplikten av flera undantag. När barn förs utomlands i syfte att giftas bort, könsstympas eller ”uppfostras”, ska en långvarig utlandsvistelse inte utgöra skäl för att skolplikten kan åsidosättas. Det finns möjlighet för kommunerna att ålägga vårdnadshavaren vite om denne medverkar till att skolplikten inte efterlevs.

Hedersnormer kan aldrig förenas med de värden som skolan ska förmedla och gestalta enligt skollag och läroplaner. Skolpersonal har ett samhällsuppdrag och ska inte tolerera intolerans mot de grundläggande värdena som jämställdhet, människolivets okränkbarhet och individens frihet och integritet.

Skolpersonal som ser mellan fingrarna när barn och unga begränsas och kontrolleras på grund av hänsyn till familjens kultur, tradition eller religion följer inte sitt samhällsuppdrag och det är helt oacceptabelt. Alla barn ska ha samma rättigheter i Sverige och skolan ska inte agera som om de inte har det!

ANNONS

Sabina Landstedt, stödsamordnare på riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime

LÄS MER:L vill utreda förbud mot kusinäktenskap

LÄS MER:SKR får 20 miljoner för arbete mot hedersvåld

LÄS MER:Att blunda för hedersvåldet är ett svek mot utsatta barn

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS