Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Menar Göteborg allvar med utbildning och kunskap måste något göras nu. Utbildning är en förutsättning för ett välfärdssamhälle. Låt oss komma upp ur stålbadet och göra skillnad, skriver debattörerna. Bild: Roald, Berit
Menar Göteborg allvar med utbildning och kunskap måste något göras nu. Utbildning är en förutsättning för ett välfärdssamhälle. Låt oss komma upp ur stålbadet och göra skillnad, skriver debattörerna. Bild: Roald, Berit

Skolan i Göteborg är i fritt fall – låt oss komma upp ur stålbadet

Det är svårt att tro att den politiska majoriteten vill satsa på skolan när man genomför kraftiga besparingar som inneburit glödheta stålbad för samtliga skolformer. Något måste göras nu, skriver bland andra Andrea Mejling, Lärarförbundet Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I förra årets budget beskrev den politiska majoriteten att de satsade på skolan, men i kronor innebar besparingar eller som de uttrycker det “effektiviseringskrav”. Vad vill Göteborgs politiker med skolan? Är den viktig på riktigt? 2020 har varit året då vi badar i glödheta stålbad i samtliga skolformer.

När Covid slog till i full kraft var det förskola och grundskola som stod kvar öppen och redo att fortsätta att ta sitt samhällsansvar och fortsätta att utbilda elever och barn. Inte utan oro över att själv bli smittade, utan på grund av att vi är lärare och lärare tar samhällsansvar. Detta har gjort att samhället sparat enorma resurser. Våren 2020 var den ekonomiska situationen akut. Nu skulle man spara med en budget som inte ens i starten gav rimliga förutsättningar. Lärarfacken har avtal med SKR om “fler och friskare lärare” då lärarbristen är stor och arbetsbelastningen alarmerande hög. Men budget tillåter inte fler och friskare lärare eller tryggare skolor.

Fortsatt hög arbetsbelastning

I grundskolan kan snart obalansen mellan krav och resurs inte bli större. Ett planeringsverktyg gjorde intåg som skulle hjälpa rektor. Verktyget tog avtalets roll för att hävda hur mycket en lärare skulle undervisa och hur stora klasserna skulle vara. Märkligt då arbetsgivaren varit emot att reglera undervisningstiden eller att ha delningstal för klasser - nu införde de det själva, utan hänsyn till arbetsbelastning. Med uttryck som att lärare är en “kostnadsmassa” känns det som verkligheten lämnat klassrummet. Covid har inneburit att lärare behövt vikariera förutom sitt ordinarie arbete samt en oro och ängslan. I vissa skolor har 30-50 procent av personalen varit sjuka. Trots avtal med goda intentioner har lärare fortsatt hög arbetsbelastning. Korridorer gapar tomma - där nu våld och hot kan göra entré utan att bli störda av någon då någon eller några är en kostnadsmassa som nu är “borteffektiviserad”.

Få legitimerade

Forskning visar hur viktig förskolan är för bland annat barns utveckling och förutsättningar att klara grundskolan. Garanten för att utveckling sker skall vara förskolläraren som enligt läroplan skall leda detta arbete i arbetslaget. När förskolan blev en egen förvaltning trodde vi att utvecklingen och förutsättningarna för förskolan skulle bli bättre. Av det har vi inte sett några spår. Förskollärare får flytta runt i staden i likvärdighetens namn när det är budget som inte håller. Trots få legitimerade förskollärare görs inget aktivt för att tillse att de blir fler. Kvalitet måste få kosta och här börjar vi betala för det vi vill ha i framtiden.

Studieskuld uppstod

Gymnasiet fick en tuff inledning 2020 med besparingar bland annat på grund av att de ökade kostnaderna för verksamheterna inte fanns intecknade i budget. Innan omställningen var i hamn inträffade pandemin och gymnasieskolan övergick till distansundervisning, från en dag till en annan. Alla skolor planerade för en återgång till det “normala” till hösten. Men direkt efter sommaren kom beslutet om att minska trängseln; sprida ut eleverna under dagen och veckan. Nu sent i höst så har skolorna ännu inte löst många av de problem som uppstod. Begreppet “studieskuld” har uppkommit, det beskriver det underskott av undervisning som uppstått, som det finns en stor oro att lärare inom befintliga, redan alltför högt belastade tjänster, ska beordras hantera. Göteborgs gymnasieskola är underfinansierad och det skiljer många tusentals kronor per elev jämfört med till exempel Malmö och Stockholm. Detta trots att vi har större socioekonomiska utmaningar och mer kostnadskrävande utbildningar.

Begreppet “studieskuld” har uppkommit, det beskriver det underskott av undervisning som uppstått, som det finns en stor oro att lärare inom befintliga, redan alltför högt belastade tjänster, ska beordras hantera

När det gäller vuxenutbildningen så blir förutsättningarna för lärande sämre eftersom skolorna tvingas organisera utbildning till underpris blir de studerande och lärarna de stora förlorarna. De studerande får för dåliga förutsättningar med kurser som går i raketfart. Det gör att många inte kan tillgodogöra sig kurserna och blir därmed inte anställningsbara i stadens verksamheter. Upphandlingssystemet behöver skrotas. Vi har allt för många berättelser från lärare som undervisar där och vittnar om hur arbetsbelastningen och frustrationen ökat katastrofalt.

Menar Göteborg allvar med utbildning och kunskap måste något göras nu. Utbildning är en förutsättning för ett välfärdssamhälle. Låt oss komma upp ur stålbadet och göra skillnad.

Andrea Meiling, Ordförande Lärarförbundet Göteborg

Peter Olsson, Vice ordförande Lärarförbundet Göteborg