Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kvaliteten på den svenska skolan är hög, men det betyder inte att det inte finns brister och problem. Med vår budget tar vi viktiga steg, men mer kommer att krävas, skriver Erik Bengtzboe (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M). Bild: Stefan Bennhage

Skolan är nyckeln – så investerar vi i våra barns framtid

Skolan är det viktigaste verktyget för social rörlighet och för att skydda barn från att hamna i utanförskap. Därför satsar vi extra på barnen i vår budget som antogs av riksdagen i december. Inga barn ska lämnas bakom, skriver Erik Bengtzboe (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Alla barn ska få sin egen chans att bygga en bra framtid, oavsett bakgrund. Då krävs en skola som tidigt rustar med kunskaper och som öppnar vägar till vidare studier och jobb. En tydlig prioritering i vår budget är därför investeringar i våra yngsta barn. De ska få bästa möjliga start i livet.

Sverige har skickliga lärare som dagligen gör sitt yttersta för att alla elever ska nå sin potential. Kvaliteten på den svenska skolan är hög, men det betyder inte att det inte finns brister och problem. Det visar sig bland annat vid de nationella proven. Var femte elev i årskurs tre klarar inte alla kunskapsmålen i matematik och var tionde når inte målen i svenska. Till detta ska läggas att 15 procent av niondeklassarna lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar var sjätte elev.

När riksdagen sa ja till vår borgerliga budget i december, så betydde det samtidigt att ambitionerna för skolan höjs

Det duger inte. Sverige har inte råd med att barn hamnar utanför och efter redan i skolan. Men framför allt blir kostnaden för det enskilda barnet väldigt stor om barnet inte klarar sin skolgång. När riksdagen sa ja till vår borgerliga budget i december, så betydde det samtidigt att ambitionerna för skolan höjs. Det finns några reformer i vår budget som är särskilt viktiga.

Mer tid med skickliga lärare

För att höja och stärka elevernas kunskaper behövs mer tid med skickliga lärare. En svensk elev missar nästan ett helt år i undervisningstid i grundskolan jämfört med elever i många andra länder. Det duger inte om man menar allvar med att förbättra elevernas resultat. I vår budget satsar vi därför 225 miljoner kronor år 2020 för att påbörja en utökning av undervisningstiden i skolan, med start i lågstadiet.

Satsningar på lärare

Skickliga lärare ska naturligtvis ha bra betalt. För att läraryrket ska bli mer attraktivt behövs också bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas. I vår budget satsar vi 186 miljoner kronor från år 2020 på att bygga ut antalet karriärlärartjänster. Det viktiga arbetet med att locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har störst utmaningar har redan börjat. Vi satsar 26 miljoner kronor 2019 så att lärare som har en karriärtjänst i dessa skolor blir fler och får mer i lönekuvertet.

För att klara kunskapsuppdraget både i dag och på sikt behöver lärarbristen lösas. Satsningarna ovan är en del av de kortsiktiga insatserna. Därtill behöver vi göra det enklare och korta tiden för den som har ämneskunskaper att skola om sig till lärare. Vi vill också ha insatser för att locka utländska lärare till Sverige. Bland de mer långsiktiga åtgärderna behöver inträdeskraven på lärarutbildningen höjas och ämneskunskaperna förstärkas om statusen på läraryrket ska höjas.

Språkförskola och mindre barngrupper

För de barn som inte talar svenska i hemmet behövs en särskild språkförskola. Där ska dessa barn, som ofta är nyanlända, kunna lära sig svenska innan de börjar skolan. På så sätt slipper de hamna på efterkälken redan från start. I vår budget satsar vi 500 miljoner kronor under 2019 på mer svenskundervisning för nyanlända barn och mindre barngrupper i förskolan.

En, inte två, skolstarter

Med vår budget påbörjas också arbetet med att införa en tioårig grundskola . Dagens förskoleklass görs om till nya årskurs 1. Därmed tar vi bort onödiga övergångar och ser till att barnen börjar skolan en gång, i stället för två gånger, som dagens förskoleklass i praktiken innebär. Det betyder att lågstadiet blir fyraårigt och att även sexåringarna får ta del av lågstadiets kunskapsmål, behöriga lärare och rätt till extra stöd.

Lärarna måste få bättre förutsättningar att göra det som de gör bäst i klassrummet, att undervisa. I den borgerliga budgeten tillför vi kommunerna sju miljarder kronor. Det är resurser som kan användas i kommunerna till att anställa lärarassistenter eller andra stödfunktioner som kan avlasta lärarna.

Inga barn ska lämnas bakom. Skolan är det viktigaste verktyget för social rörlighet och för att skydda barn från att hamna i utanförskap. I vår budget investerar vi i våra yngsta barns, och Sveriges, framtid. Detta är viktiga steg framåt, men mer kommer att krävas.

Erik Bengtzboe (M)

utbildningspolitisk talesperson

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

riksdagsledamot Göteborg, ledamot utbildningsutskottet