Åtta myndigheter, bland annat Arbetsmiljöverket och Skatteverket, kontrollerade nyligen 100 företag på 75 byggarbetsplatser över hela landet. Illegal arbetskraft och svartarbete var några av de brister som upptäcktes under kontrollen. Det handlar inte sällan om människohandel, rapporterar Dagens Nyheter (1/10 2019).
Hur många av de kontrollerade byggena som är resultatet av en offentlig upphandling framgår inte. År 2017 betalade stat, regioner och kommuner ut 109 miljarder kronor till olika byggverksamheter. Det är inte osannolikt att några av de aktuella byggena finansieras med skattepengar. Det är oacceptabelt.
Risk för bedrägeri
Resultatet av den myndighetsgemensamma kontrollen bekräftar de riskbedömningar för ett 15-tal branscher, exempelvis snöskottare och parkskötare, som Upphandlingsmyndigheten nyligen publicerat. Under arbetet med riskbedömningarna har vi sett exempel på att säsongsarbetare riskerar att inte få den övertidsersättning eller det OB-tillägg som de har rätt till. Vi har också sett att rätten till dygns- eller veckovila enligt arbetstidslagen åsidosätts.
Lönebeskedet kan överensstämma med beloppet på lönekontot men arbetstagaren tvingas sedan lämna tillbaka delar av sin lön. Det är en form av modernt slaveri.
Det förekommer även situationer där arbetstagare riskerar att bli utsatta för bedrägeri. Lönebeskedet kan överensstämma med beloppet på lönekontot men arbetstagaren tvingas sedan lämna tillbaka delar av sin lön. Det är en form av modernt slaveri. Förutom att det kan skapa onormalt låga anbud i upphandlingar sker det på bekostnad av arbetstagarens rätt till en skälig lön som de kan försörja sig på.
Risken för upptäckt är liten. I Arbetsmiljöverkets undersökning om osund konkurrens från 2016 svarade cirka 40 procent av företagen att det är låg risk att bli upptäckt om arbetstagare arbetar för mycket övertid eller om de betalar ut lägre löner än marknadsmässiga. I samma undersökning svarade cirka 20 procent av företagen att de bedömer möjligheten att vara konkurrenskraftiga som liten utan att låta arbetstagare arbeta för mycket övertid eller betala ut lägre löner än marknadsmässiga.
Rättvisa villkor sparar pengar
Vi måste ställa oss frågan vad det kommer kosta samhället att inte ställa arbetsrättsliga villkor i offentliga upphandlingar. Och om samhället i stället kan vinna på att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar genom att:
1. Sjukskrivningskostnaderna minskar med rätt arbetstid.
2. Skatteintäkterna ökar när den svarta arbetskraften minskar.
3. Det skapas en sund konkurrens som gynnar de företag som vill leverera med schyssta förutsättningar och god kvalitet.
Vi har tagit fram stöd för att ställa arbetsrättsliga krav. Stödet innehåller praktisk information till upphandlande organisationer, leverantörer och andra berörda parter om hur upphandlingar med arbetsrättsliga villkor kan genomföras i praktiken.
Stödmaterialet ger bland annat vägledning om:
• När det finns behov av att ställa arbetsrättsliga villkor.
• Hur villkor kan fastställas.
• Hur leverantörer kan uppfylla villkoren.
• Hur upphandlande myndighet kan jobba med arbetsrättsliga villkor i ett strategiskt inköpsarbete.
I vår kriteriedatabas finns mallar som kan användas i upphandlingsdokumenten samt ett tillämpningsstöd som bland annat beskriver hur uppföljningen kan göras. En kommun som använt sig av vårt upphandlingsstöd är Trosa. Och det har gjort skillnad. Enligt kommunen har situationen för taxiförare i Sörmland förbättrats.
Arbetsrättsliga villkor måste ställas och följas upp när det görs upphandlingar i branscher där det finns företag med oschyssta arbetsvillkor.
Att det finns företag som fuskar med lagar eller utnyttjar arbetstagare och som samtidigt levererar till det offentliga skapar ett förtroendeproblem för samhället. Arbetsrättsliga villkor måste ställas och följas upp när det görs upphandlingar i branscher där det finns företag med oschyssta arbetsvillkor. Först då kan den offentliga upphandlingen skapa sunda offentliga affärer för en hållbar framtid.
Annie Stålberg, chef Hållbarhetsenheten Upphandlingsmyndigheten
Lena Mårdh, hållbarhetsspecialist, Upphandlingsmyndigheten