Efter år med kostråd om lågfettprodukter och rädsla för fett från djurriket är det nu alltmer som talar för att högt kaloriintag och framförallt så kallade snabba kolhydrater som finns i till exempel läsk och godis är det som är skadligt för hälsan. Samtidigt som vi ätit lågfettprodukter har vi svenskar blivit allt mer överviktiga.
Övervikten i Sverige tog fart under början av 1990-talet. Fetma orsakas av en kombination av livsstil, miljö och arv. Det är viktigt vad vi äter och hur mycket vi stoppar i oss. En hög konsumtion av energirika livsmedel, som godis och läsk bidrar till övervikten. Samtidigt är normalt intag av naturligt fett med mättade fettsyror inte som vi trott tidigare skadligt.
Merparten av blodfetterna tillverkas i stället i levern när vi äter socker (kolhydrater). Såväl glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker) bidrar till höga blodfetter, åderförkalkning, stroke och utveckling av Alzheimers sjukdom.
Betydande folkhälsoproblem
Vår stora sockerkonsumtion är därför ett betydande folkhälsoproblem. En nyligen publicerad studie på svenska män visar att det är just intaget av snabba kolhydrater som finns bland annat i läsk och godis, som bidrar till sjuklighet i hjärta kärlsjukdomar och höga blodfetter. Det är således viktigt att begränsa intaget av livsmedel som bidrar till höga blodfetter som läsk och godis och är skadliga för folkhälsan.
Danmark har infört skatt på onyttiga livsmedel i syfte att påverka folkhälsan. När reformen är fullt genomförd beräknas den ge staten ökade inkomster på flera miljarder danska kronor per år.
I förra veckan presenterade den nya danska regeringen ytterligare ett budgetförslag med höjda hälsoavgifter på sådant som cigaretter, öl, godis, läsk och glass. Från 2013 utökas avgifterna till att omfatta fler varor som innehåller socker, till exempel sylt, ketchup och chokladmjölk.
Information räcker inte
Det är dags att införa en skatt på läsk och godis i Sverige. Det finns de som tror att skatt på godis inte får oss att äta mer grönsaker. Vi menar att skatt är ett viktigt politiskt styrmedel, som rätt använt påverkar både beteende och samhällsutveckling. Två bra exempel på Folkhälsoskatter är alkoholskatten och tobaksskatten. Ett annat aktuellt exempel på skatt som styrmedel är subventioner av avgifter och skatter för fler miljöbilar.
Motion och sund livsföring är mycket viktigt för folkhälsan, men det räcker inte med enbart information i skola och i vården om kost och motion. Dessa insatser är bra, men tar mycket lång tid för att ge effekt. Det är dags att plocka fram ett av de starkaste politiska verktygen för samhällsutveckling – att styra om svenskens höga intag av godis och läsk genom en riktad skatt.
Vi riskerar att få en förlorad generation överviktiga och feta. Inför en skatt på dessa livsmedel innan det är för sent!
Ralf Sundberg
kirurg, docent och författare till boken Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin
Hans Dahlgren
affärsutvecklingschef, Praktikertjänst AB
Björn Zackrisson
affärsområdeschef, Praktikertjänst AB
Inom kemin avses med socker di- och monosackarider.
Den vanligaste disackariden i vår föda är sackaros, som vanligt strösocker består av. Denna molekyl består i sin tur av en förening av två monosackarider, glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).
Sackaros bryts i ned av ett enzym vi har i tunntarmen till sina beståndsdelar.
Glukos tas upp i våra celler under inverkan av hormonet insulin. Insulin stimulerar till omvandling av glukos till fett samt till lagring av fett.
Fruktos tas endast upp av leverns celler, och omvandlas till fett och stimulerar till fettbildning utöver vad som åstadkoms av insulinet.
I statistiken ser sockerkonsumtionen i
nte ha ut att ha ökat de senaste tio åren, men detta beror på att statistiken har felkällor. Där inräknas inte fruktos eller fruktosrik koncentrerad druvjuice som ingår i många light-drycker, marmelader och sylter numera och inte heller glukossirap som används i konfektyrtillverkning. Hushållens användning av strösocker har minskat, pga. minskad syltning och saftning, produkter som inte alltid blir konsumerade. En allt större del av vår sockerkonsumtion är i stället industriella produkter som lösgodis och läskedrycker som också ökat i försäljning. Svenskarnas konsumtion av lösgodis är störst i världen.
Inom livsmedelslagstiftningen används begreppet tillsatt socker. Med detta avses tillsatt sackaros. Mängden tillsatt socker har inte heller ökat, enligt många källor under de år fetma och diabetes blivit vanligare. Men detta beror just på att fruktos, koncentrerad druvjuice och glukossirap eller så kallad high fructose corn syrup inte räknas med.
Det finns ett starkt statistiskt samband mellan ökad konsumtion av söta läskedrycker, minskad mjölkkonsumtion och risken för barn att utveckla fetma enligt talrika studier.