Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Skolans digitaliseringsprojekt bör även vara en politisk styrfråga. Göteborg har med sina muskler nu möjlighet att göra skillnad och vara ett föredöme, skriver Göran Westerlund. Bild: Måns Langhjelm, Privat

Skapa en hållbar digital plattform för skolorna

Göteborgsskolornas digitala informationskanal Hjärntorget fick utså mycket kritik innan nedläggningen var ett faktum. Nu har kommunen chans att ta del av andras utveckling, bygga vidare och involvera användarna i processen för att skapa en hållbar och stabil plattform, skriver Göran Westlund, digitaliseringsansvarig Alingsås kommun.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Innan semestern kom beskedet att Göteborgs stads kritiserade skolplattform Hjärntorget ska läggas ned. År av användarkritik gav till slut resultat. I dagarna läser vi om Stockholms stads skolplattform som läcker personuppgifter och omdömen. Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) kallade detta för upprörande och uppseendeväckande. Trots 600 miljoner i utvecklingsbudget är kritiken återkommande i Stockholm.

Varför misslyckas våra kommuner? Och finns det någon väg framåt? Göteborg står nu, efter beslutet att lägga ned Hjärntorget, inför utmaningen att bygga en helt ny skolplattform. Trots goda föresatser finns risken att det går fel även denna gång. Krångligt, rörigt, dåligt och svårt är återkommande omdömen om skolplattformar. Pengar är uppenbarligen ingen garanti för ett bra resultat.

Trots goda föresatser finns risken att det går fel även denna gång. Krångligt, rörigt, dåligt och svårt är återkommande omdömen om skolplattformar.

Är det fel på IT-leverantörerna? Eller kan inte kommunerna kravställa? Sanningen är kanske att både kommunen och leverantörerna måste tänka om. Det finns exempel på lyckade satsningar som Alingsås skolportal Arena för lärande – utsedd till Sveriges mest samhällsnyttiga e-tjänst 2016. Receptet är följande; bygg i öppen källkod som undviker inlåsning till enskilda leverantörer och som tar del av andras utveckling och skapar möjlighet att dela med andra.

Utnyttja en användarvänlig metod

Kravställ och bygg med hjälp av en agil utvecklingsmetod. Agil innebär att ta fram den nya lösningen i små steg och låta användarna (elever, skolpersonal och vårdnadshavare) testa de olika funktionerna, sedan justera och ändra på basis av användarnas feedback. Och testa igen. Så skapas acceptans.

Valet står nu mellan en Stockholmsmodell med upphandling av systemleverantörer som bygger stort och dyrt och kommunen riskerar sen stå med Svarte Petter när lösningen varken ses som säker eller användarvänlig. Eller ta del av andras utveckling och programkod, bygga vidare och involvera användarna i processen och upphandla konsulter som bygger i öppen källkod – precis som kommunen vill.

Skolans digitaliseringsprojekt bör även vara en politisk styrfråga. Digitalisering är en del av kärnverksamheten. Göteborg har med sina muskler nu möjlighet att göra skillnad och vara ett föredöme. Möt de förväntningar som vårdnadshavare har på den nya lösningen. Ta chansen Göteborg!

Göran Westerlund, digitaliseringsansvarig Alingsås kommun