Ett nytt skolår har börjat och knappt har hösten dragit in på allvar förrän smekmånaden för hundratusentals barn är över. Nu är det allvar för de ungdomar som siktar på höga betyg – och ännu mer så för dem som inte kommer att klara kunskapskraven och riskerar låga betyg som hotar att ödelägga resten av deras liv.
Samtidigt ifrågasätts tillförlitligheten i de betyg som eleverna lämnar skolan med. Jag ser behovet av fyra reformer för att brygga över kunskapsklyftan och sätta stopp för glädjebetyg i svensk skola.
– Utred konsekvenserna av betygssteget F och kunskapskraven för behörighet till gymnasiet
Under ett 30-tal år har vi årligen underkänt en femtedel av eleverna. Det som var tänkt som undantag har blivit en utslagningsmaskin. Jag välkomnar att skol- och utbildningsministrarna nu öppnar för att slopa det underkända betygssteget, men det måste åtföljas av konkreta förslag för hur ministrarna ser på kunskapskraven för vidare studier efter grundskolan. Och de övriga regeringspartierna behöver sluta upp bakom Liberalernas nya linje. Den här frågan måste avföras från dagordningen.
Alternativ skolform
– Slut dagens kunskapsklyfta och utred en alternativ skolform
Vi anser att allt för många haft politiska skygglappar på när man analyserat resultaten i skolan. Vi behöver utgå från den fakta och forskning som finns och därifrån fatta beslut om utformningen av skolsystemet. Flickor som är födda och uppväxta i Sverige når målen: de har ett meritvärde om 245 poäng medan pojkar med utländsk bakgrund har ett meritvärde om 200 poäng.
Vi måste våga se att en elev som kommer till Sverige som 13-åring har överträffat förväntningarna om hen har några godkända resultat när han lämnar årskurs 9. Det handlar inte om etnicitet det handlar om hur mycket tid och resurser vi ger elever för att nå sina mål. I detta måste vi våga konstatera att grundskolan inte klarar av att härbärgera dagens heterogena elevgrupp. Därför behöver en alternativ skolform utredas.
– Stoppa betygsinflationen
Det målrelaterade betygssystemet, kopplat till den valfrihetsreform som genomfördes i början av 1990-talet, har medfört omfattande betygsinflation. Självklart har lärarkåren ett ansvar för att sätta betyg som överensstämmer med de faktiska kunskaperna, men det finns för många exempel på när lärare har känt sig pressade att sätta för höga betyg. Det är uppenbart för alla i skolan att det handlar om en systemfråga och det är därför dags för ett nytt betygssystem som säkerställer betygens värde. Vårt betygssystem är unikt eftersom det saknar någon form av normering av betygen.
Det är också hög tid att införa ett betygssystem där det inte ska vara möjligt att sätta betyg som inte överensstämmer med elevens faktiska kunskaper
Problemen med betygsinflation är inte avgränsat till friskolor: problemen är stora också i den kommunala skolan. Samtidigt är bara misstanken om att friskolor sätter glädjebetyg förödande och vi behöver nu vara med och ta vårt ansvar för kunskap och kvalitet i skolan. Vi vill skapa ett branschövergripande system för samråd om betygsättning och samrättning av nationella prov. Det är också hög tid att införa ett betygssystem där det inte ska vara möjligt att sätta betyg som inte överensstämmer med elevens faktiska kunskaper.
– Säkerställ tillgången på legitimerade lärare
Undervisningen börjar och slutar i mötet mellan lärare och elever. Det är en rättighet för eleverna att få sin utbildning från lärare som har en lärarexamen. Andelen som undervisar i skolan, men som saknar legitimation, är konstant hög och har varit det över tid, den är dessutom högre i friskolor. Bristen på rätt kompetens handlar inte om skickliga internationella lärare som flyttar till Sverige för att undervisa, utan om att ställa krav på en högre lägstanivå. Det är dags att skapa en långsiktig plan för hur vi som huvudmän ska kunna leva upp till skollagens krav om att elever ska få sin utbildning av en lärare med rätt utbildning.
Riktigt kunskapslyft
Vi har en del riktigt stora problem i svensk skola. Kunskapsklyftan växer mellan elever. Betygssystemet är riggat för misslyckanden. Och en del skolor behöver också göra mer för att motverka både betygsinflation och att elever slås ut. Sveriges fristående skolor ska gå först i ledet och bidra till att hela skolsystemet fungerar bättre. Vi behöver samverka med alla andra aktörer i skolan och därför sträcker vi ut en hand. Vi vill ingå ett handslag för ett riktigt kunskapslyft för Sveriges elever.
Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning