Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vi vill se en systemförändring där producenter informerar om produktinnehållet så att återvinningsindustrierna kan hantera det rätt och säkerställa innehållet i det återvunna materialet de säljer, skriver Anne-Sofie Bäckar. På bilden återvunnet tyg. Bild: Maja Suslin / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skadliga kemikalier återvinns fortfarande – sätt stopp för det

Att vi har politiskt ambitiösa mål för att öka återvinning är bra, men utan koll på materialens innehåll riskerar vi att skapa system där skadliga kemikalier lever vidare i en oändlig loop. Viljan att öka mängden återvunnet får inte ske på bekostnad av kvaliteten – det är dags att politiken ställer högre krav på innehållet i det som återvinns, skriver Anne-Sofie Bäckar, Chemsec.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Bland svenska beslutsfattare, näringsliv och sakkunniga finns en stor grupp som driver på en ökad återvinning. Det de inte förstår, eller väljer att bortse från, är att stora mängder av det som återvinns innehåller skadliga kemikalier. Frågan är särskilt aktuell i och med cirkulär ekonomi – en produktionsmodell som i grund och botten handlar om att återanvända material och som fått ett uppsving de senaste åren.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det betyder att det i dag också återvinns en mängd skadliga kemikalier, helt lagligt.

Den traditionella, linjära ekonomin är inte bara en ansträngning för miljön, utan har tagit oss till ett kritiskt läge där affärer kan påverkas på grund av brist på råvaror och högre råvarupriser. Detta påverkar vinstmarginalen för företag och leder på sikt också till högre priser för konsumenterna. Återvunnet material kommer med andra ord att bli allt viktigare för näringslivet.

Hot mot hälsa och miljö

Allt fler företag ser vinsterna med en cirkulär affärsmodell och en av punkterna i regeringens Januariöverenskommelse handlar om att utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin. Detta är naturligtvis bra, men återvinning är endast fullt god så länge den är fri från skadliga kemikalier.

Skadliga kemikalier är ett av de mest allvarliga hoten mot hälsa och miljö. I miljön ser vi hur mark och vatten förorenas och påverkar jordbruk, djur och livsmedel. Vissa kemikalier påverkar hormonsystemet och konsekvenserna är redan synliga, bland annat har forskare hittat kopplingar mellan hormonstörande ämnen och diabetes typ 2, svårigheter att få barn och hjärnans utveckling.

Utifrån detta är det rimligt att tro att dagens lagstiftning förbjuder skadliga kemikalier i konsumentprodukter. Tyvärr är det inte så. Många skadliga kemikalier är fortfarande tillåtna och rester av skadliga kemikalier finns i kläder, hemelektronik, förpackningar och andra vanliga konsumentprodukter. Kemikalieinspektionen hittar löpande bland annat cancerframkallande ämnen i allt från leksaker till möbler i sina tester – produkter som sedan går till återvinning.

Skadliga kemikalier återvinns

Det betyder att det i dag också återvinns en mängd skadliga kemikalier, helt lagligt. Bortsett de uppenbara hälso- och miljöaspekterna av detta, skapar situationen en barriär för en fungerande cirkulär ekonomi då det återvunna materialet ska ut på marknaden igen och användas i nya produkter.

De senaste åren har allt fler företag som producerar konsumentprodukter höjt kraven på kemikalieinnehåll i sina leverantörsled, inte sällan till högre krav än vad lagstiftningen kräver. Det är självklart oerhört positivt eftersom lagstiftningen inte är tillräcklig, vare sig för att skydda hälsa och miljö, eller för en hållbar cirkulär ekonomi. Vi ser alltså en växande skara företag, både i Sverige och utomlands, som bara är intresserade av återvunnet material så länge det är garanterat giftfritt. Detta kan dagens återvinning inte leverera och det håller såklart inte.

Vi står inför en stor utmaning, men det finns lösningar och Sverige har goda förutsättningar att bli en föregångare. Här finns till exempel väl utvecklad och fungerande avfallssortering. Det bör såväl näringsliv som politiken dra nytta av.

Informera om innehåll

Vi vill se en systemförändring där producenter informerar om produktinnehållet så att återvinningsindustrierna kan hantera det rätt och säkerställa innehållet i det återvunna materialet de säljer.

Transparenta innehållsförteckningar, eller ännu bättre – icke skadliga kemikalier – kan göra en produkt värdefull även i sitt ”andra liv ” och dessutom stärka varumärkets anseende.

Därför uppmanar vi svenska politiker att ställa samma krav på återvunnet material som på nyproducerat. Det är hög tid att sluta tumma på kvaliteten på det återvunna till förmån för en hög återvinningsgrad. Mängden skadliga kemikalier måste minska drastiskt och det är en fråga som Sverige behöver driva. Här kan våra politiker inte bara ge landets näringsliv goda förutsättningar, utan också göra skillnad utanför landets gränser, inom såväl EU som på global nivå.

Näringslivet spelar viktig roll

Likaså spelar näringslivet en viktig roll. Företag måste utvidga tankarna kring cirkulär ekonomi till att omfatta produkters hela livscykler, från produktion till återvinning. Vet man inte vilka kemikalier som används i produktionen kan man inte veta vad produkten innehåller när den återvinns. Transparenta innehållsförteckningar, eller ännu bättre – icke skadliga kemikalier – kan göra en produkt värdefull även i sitt ”andra liv ” och dessutom stärka varumärkets anseende.

För Sveriges återvinningsindustri finns också en enorm marknadspotential om den kan anpassa sig, hålla isär olika material och leverera innehållstransparens för det återvunna materialet.

Omställningen till cirkulär ekonomi sker nu, och regeringar och företag som inte agerar hamnar på efterkälken.

Anne-Sofie Bäckar

verksamhetschef på Chemsec (Internationella kemikaliesekretariatet)