Lagstiftningen rörande hedersrelaterat våld och förtryck har skärpts på flera områden under de senaste åren, inte minst de tre lagskärpningarna som började gälla 1 juli 2020: barnäktenskapsbrott, utreseförbud och hedersmotiv som straffskärpningsgrund. De är nödvändiga och mycket viktiga redskap för att bekämpa hedersrelaterad brottslighet, och framför allt för att förhindra att barn och unga far illa.
Däremot kan inga lagar hjälpa de utsatta om de inte används på rätt sätt. För det krävs att yrkesverksamma får adekvat kunskap om lagarna. När riksdagen beslutade om den skärpta lagstiftningen saknades tyvärr den centrala komponenten: informations– och utbildningsinsatser för att yrkesverksamma skulle få kunskap och information om lagstiftningen och hur den är tänkt att fungera.
Effektfullt verktyg
Om vi tar utreseförbud som exempel. Lagstiftningen har tillkommit för att ge ett effektfullt verktyg till socialtjänsten att förhindra att ett barn förs utomlands för att giftas bort eller bli utsatt för könsstympning. Socialtjänsten kan ansöka om att barnet beläggs med ett utreseförbud, för att förhindra att barnet förs ut ur eller lämnar landet. För ett barn som riskerar äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse (och tvångsäktenskap) är det barnets säkerhet, framtid och drömmar som står på spel. När barnet väl befinner sig utomlands är det oftast mycket svårt att hjälpa barnet. Ansvariga myndigheter måste göra allt för att det inte ska hända. För varje gång det händer är det ett svek från samhällets sida mot det barnet.
Och det rör många barn varje år. Utrikesdepartementets statistik för 2019 visar att det under året fick kännedom om 138 barn som riskerade eller blivit bortförda ur landet, där det i 28 fall fanns konkreta misstankar om barn- och tvångsäktenskap för en eller flera personer. Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck har en stödtelefon för yrkesverksamma, där statistiken pekar åt samma håll: av de individer som var föremål för samtal till den nationella stödtelefonen under 2019 var 164 individer utsatta för bortföranden/kvarhållanden utomlands eller riskerade detsamma.
För ett barn som riskerar äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse (och tvångsäktenskap) är det barnets säkerhet, framtid och drömmar som står på spel.
Socialtjänsten kan med stöd av nya lagstiftningen agera kraftfullt och säkerställa att barnet inte tillåts lämna Sverige, även om barnet själv accepterar eller vill resa. Ansvaret hamnar med andra ord på samhället och inte på det enskilda barnet, och så ska det vara i ett land som Sverige. Utsatta barn ska inte behöva föra sin egen kamp utan det ligger på ansvariga myndigheter. Det finns många inom socialtjänsten som vill och som försöker agera för att stödja och skydda barnen, men som saknar rätt förutsättningar.
Stort engagemang
Vi i Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck utbildar om de nya lagskärpningarna och ser vilket stort engagemang och vilken stor vilja det finns hos skolpersonal, socialtjänst, polis och andra att lära sig . Det vi också möter är den brist på kunskap som finns hos de olika aktörerna kring lagregleringarna. Det råder exempelvis osäkerhet inom socialtjänsten kring huruvida utreseförbudet måste eller bör förenas med placering, hur en situation där barnet är försvunnet ska hanteras och i vilka situationer man kan ansöka om ett utreseförbud.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en högt prioriterad fråga hos många politiska partier i riksdagen. Vi vill betona hur viktigt det är att inte nöja sig med den viktiga lagstiftning man beslutat om. För att åstadkomma verklig förändring krävs ytterligare åtgärder. Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vill betona det stora behovet av uppdrag kring samordnade informations– och utbildningsinsatser utifrån lagskärpningarna. Det krävs att yrkesverksamma har kunskap om och använder sig av de lagar vi har. Det gör skillnad för de utsatta. De barn och unga vars liv riskerar att bli slaget i spillror kan inte vänta.
Negin Amirekhtiar, sakkunnig och utvecklingsledare, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck