Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Partiklar och ämnen som kan orsaka sensorisk irritation och på sikt leda till kroniska sjukdomar identifieras inte i svenska klassrum, skriver debattörerna. Bild: Alexander Olivera/TT
Partiklar och ämnen som kan orsaka sensorisk irritation och på sikt leda till kroniska sjukdomar identifieras inte i svenska klassrum, skriver debattörerna. Bild: Alexander Olivera/TT

Skärp kraven på luftkvalitet i skolan

Inomhusluftens kvalitet är en förbisedd faktor som påverkar elevernas prestation, välmående, långsiktiga hälsa och utveckling. Därför bör den lagstadgade ventilationskontrollen även gälla inomhusluften i svenska skolor, skriver Malin Valsö och Sara Alsén.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

God luftkvalitet är en förutsättning för långsiktig bra hälsa, en god inlärningsmiljö och hög närvaro.

I slutet av augusti gick drygt en miljon grundskoleelever och drygt 350 000 gymnasieelever tillbaka till fysisk undervisning i svenska skolor. Vi är övertygade om att de som arbetar i skolorna gör allt vad de kan för att eleverna får så goda möjligheter som möjligt att hämta tillbaka det som de har tappat under pandemin.

Malin Valsö, leg. psykolog med fokus på skolutveckling, ledarskap och lärmiljöer
Malin Valsö, leg. psykolog med fokus på skolutveckling, ledarskap och lärmiljöer

En viktig faktor som skolpersonalen dock inte råder över är inomhusluftens kvalitet i klassrummen och andra utrymmen där elever och lärare tillbringar mycket tid. Här ligger i stället ansvaret hos fastighetsägarna och de regler som gäller inomhusluft i byggnader.

I Sverige ska fastigheter vart tredje år genomgå den lagstadgade obligatoriska ventilationskontroll som kontrollerar luftflödet i lokalerna. Den detekterar dock inte kemiska ämnen och partiklar.

Kroniska sjukdomar

Det betyder att partiklar och ämnen som kan orsaka sensorisk irritation som på sikt kan leda till kroniska sjukdomar och som dessutom är extra känsligt för barn och ungdomar vars lungor och hjärnor utvecklas, inte identifieras.

På lång sikt påverkar den dåliga inomhusluften vår livskvalitet och livslängd. En stor europeisk studie med bland annat data från Stockholm visar att lång exponering för luftföroreningar ökar risken för högt blodtryck som i sin tur orsakar ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt en studie från Carleton university och Institute of interdisciplinary studies kan exponering för luftföroreningar också förändra hjärnans utveckling hos barn och unga.

På kort sikt orsakar partiklar, gaser och flyktiga ämnen i inomhusluften allergier och astmatiska reaktioner, trötthet, yrsel, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Ny forskning som letts av Harvard T.H. Chan school of public health visar att luftkvaliteten på ett kontor kan ha betydande inverkan på medarbetarnas kognitiva funktion och förmåga att fokusera.

Låg kännedom

I en rapport om luftkvalitet i svenska skolor som har gjorts av analysföretaget Augur och den svenska luftreningsexperten Blueair som en del av Blueairs globala initiativ "Clean air for children” konstateras att kännedomen om vikten av ren inomhusluft i skolorna är låg.

Rapporten baseras på kvalitativa intervjuer i Enskede skola i Stockholm med elever i åttonde klass, lärare och skolledning, en rikstäckande kvantitativ undersökning med föräldrar till åttondeklassare, lärare i åttonde klass och rektorer vid skolor med åttonde klass med totalt 300 respondenter, samt djupintervjuer med tre experter.

Dessutom har mätningar av inomhusluftens kvalitet i klassrummen genomförts med avancerad partikelmätare, som visar att luften i ett normalt svenskt klassrum har alldeles för hög koncentration av luftföroreningar. Luften innehöll höga halter av så kallade ultrafina partiklar, som är de allra skadligaste eftersom de är så små att de kan ta sig ner i lungorna hos dem som vistas i det aktuella rummet.

Sara Alsén, chief purpose officer på Blueair och ansvarig för initiativet ”Clean air for children”
Sara Alsén, chief purpose officer på Blueair och ansvarig för initiativet ”Clean air for children”

Alla klassrum hade högre nivåer av partikelkoncentration än WHO:s nivå röd som anses hälsofarlig vid längre exponering och där luftrenande åtgärder rekommenderas. I några klassrum uppmättes nivåer som var upp till tio gånger högre än WHO:s gränsvärde.

Rapporten visar att de negativa effekter som dålig inomhusluft har på såväl kort som lång sikt för elever och skolpersonal underskattas hos samtliga grupper i både den kvalitativa och den kvantitativa delen.

Hälsosam inlärning

Det är ett problem att kännedomen är låg då god luftkvalitet är en förutsättning för en hälsosam inlärningsmiljö och låg frånvaro. För att säkerställa goda möjligheter för våra barn att lyckas i livet är det viktigt att vi investerar i att skapa bra miljöer för långsiktigt lärande. Därför måste frågan om god luftkvalitet i våra skolor upp till ytan.

Det är konstigt med tanke på att dessa, förutom att de på kort sikt försämrar förutsättningarna för att lära och lära ut, kan orsaka allvarliga sjukdomar och ge eleverna sämre möjligheter till långsiktig utveckling på lång sikt.

I Sverige gäller regleringen av luftkvaliteten inomhus endast ventilation, inte förekomsten av skadliga partiklar eller kemiska ämnen. Det är konstigt med tanke på att dessa, förutom att de på kort sikt försämrar förutsättningarna för att lära och lära ut, kan orsaka allvarliga sjukdomar och ge eleverna sämre möjligheter till långsiktig utveckling på lång sikt. Här finns en lucka i det normalt välreglerade Sverige.

Malin Valsö, leg. psykolog med fokus på skolutveckling, ledarskap och lärmiljöer

Sara Alsén, chief purpose officer på Blueair och ansvarig för initiativet ”Clean air for children”