Regeringen föreslår en sjukskatt för att komma till rätta med sjukskrivningarna. Men problemet är att sjukskatten inte löser några sjukskrivningar, utan i stället ställer människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ännu längre bort. Sjukskatten bör därför aldrig bli verklighet.
Sjukskatten, det regeringen oriktigt kallar hälsoväxling, innebär att arbetsgivare, utan vare sig tak eller bortre tidsgräns, ska få ökade kostnader för sina anställdas sjukkostnader. Kostnadsansvaret motsvarar 25 procent av sjukpenningen från och med den 91:a sjukdagen. Våra medlemmar kan med andra ord hamna i en situation där en heltidssjukskriven anställd belastar företagets kostnader i åratal.
Vi delar regeringens oro för den stigande sjukfrånvaron i Sverige. Men den höga sjukfrånvaron finns framför allt i offentlig sektor. Ändå blir den offentliga sektorn kompenserad. Kommunerna fick i vårbudgeten ett extra anslag på tio miljarder kronor, som kan förväntas täcka för de ökade kostnaderna för sjukskatten. Det är alltså den privata sektorn som får stå för fiolerna, trots att våra medlemsföretag arbetar hårt för att få ner sjukdomstalen.
Drivkrafter finns redan
Förutom ekonomiska incitament som sjuklön de två första veckorna i sjukperioden, arbetsgivaravgift och liknande blir ett företags verksamhet påverkat vid sjukfrånvaro. Produktionsbortfall, rekrytering och inskolning av vikarier, minskad produktivitet och risk för kvalitetsbrister innebär kostnader när ordinarie personal är sjukskriven. Det finns alltså redan idag drivkrafter för att arbetsgivare snabbt ska få tillbaka sjuka medarbetare i arbete. Dessutom arbetar våra medlemsföretag redan aktivt med att skapa bra arbetsmiljö, inte minst för att kunna vara konkurrenskraftiga och lyckas behålla och attrahera bra medarbetare. Därför är det obegripligt och oacceptabelt att regeringen vill lägga ytterligare kostnadsansvar på den del av arbetsmarknaden som redan har låg sjukfrånvaro och är jobbskapande.
Handeln och besöksnäringen är småföretagarbranscher. Nio av tio av våra medlemmar är små och medelstora företag. Konkurrensen är hård och lönsamheten för de flesta företagen är låg.
Det senaste decenniet har handeln och besöksnäringen stått för ungefär en tredjedel av alla nya jobb i Sverige. Våra näringar ger ofta jobb till unga och personer med liten eller ingen arbetslivserfarenhet. Våra medlemmar ger dem som står långt ifrån arbetsmarknaden en fot in, en första chans.
Många är oroliga
Många av våra medlemmar uttrycker stor oro för sjukskatten. Deras rädsla för oförutsedda kostnader kan påverka deras vilja att anställa. De säger att de höga kostnaderna vid långtidssjukskrivningar innebär att risken för sjukdom blir viktigare än kompetensen vid en anställning. Personer med lång sjukdomshistorik eller med fritidssysselsättningar med höga skaderisker kan helt väljas bort.
Konsekvensen av sjukskatten blir alltså inte att sjuktalen går ner, utan att människor med sjukdomshistorik får svårare att få nya jobb. Är det så regeringen har tänkt?
I stället för att lägga ytterligare börda på arbetsgivare borde regeringen uppmuntra dem som faktiskt bedriver ett gott arbetsmiljöarbete och som är duktiga på att hålla nere sjuktalen. Det är bättre med morötter än med piskor.
Svensk Handel och Visita representerar nästan 16 000 företag med mer än 380 000 anställda. Men lagstiftaren saknar förståelse för den jobbmotor som handeln och besöksnäringen är. Gång på gång kommer beslut och förslag som gör det dyrare och svårare att anställa. Inte minst höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, som blev genomförd i sin helhet så sent som 1 juni.
Till det läggs nu förslaget om sjukskatten. Regeringen pratar om företagen som viktiga för Sverige men drar undan mattan för dem som är jobbskapandets ryggrad. Regeringen borde i stället förbättra förutsättningarna för fler företag och jobb. Bara då kan vi bibehålla vår välfärd och samtidigt klara av de nya utmaningar som vi står inför i samhället i dag.
Karin Johansson
vd Svensk Handel
Eva Östling
vd Visita