Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vi är stolta över att svenska redare ligger i frontlinjen. Dessa initiativ måste de få utväxling för. Vi på Göteborgs Hamn AB gör vad vi kan i internationella forum för att få ner utsläppen. Nu bör svenska politiker också utnyttja sina goda kontakter, även utanför EU, skriver Edvard Molitor, Göteborgs Hamn.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sjöfarten kan och måste minska sina utsläpp

Svensk sjöfart är bäst i klassen på miljöteknik medan många andra ligger långt bakom. Samtidigt både kan och måste sjöfarten minska sina utsläpp, globalt sett. Då behöver vi ett globalt regelverk, inte lokala lösningar, skriver Edvard Molitor, Göteborgs Hamn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sjöfarten är det överlägset mest energieffektiva sättet att transportera gods på. Mer än 90 procent av världshandeln transporteras till havs, ändå står sjöfarten bara för knappt tre procent av de globala koldioxidutsläppen. Men som alla transportslag påverkar sjöfarten miljön. Den internationella sjöfarten är en stor utsläppskälla av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid och partiklar, ämnen som skadar människors hälsa och bidrar till försurning av havsmiljön.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men det finns stor förbättringspotential. Den svenska maritima näringen är världsledande på miljöteknikområdet. Fartyg som drivs på flytande naturgas (LNG), metanol som bränsle och elanslutning för fartyg vid kaj är några exempel. Men medan svensk sjöfart är bäst i klassen ligger många länder långt bakom.

Vi har länge varit kritiker av att den svenska sjöfarten åläggs hårdare krav än övriga världen. Lokala regler för en global bransch snedvrider konkurrensen. Svensk basindustri får svårare att konkurrera prismässigt, samtidigt som utsläppen av miljöskadliga ämnen till luft och hav fortsätter i andra delar av världen.

Öka takten

IMO, FN:s sjöfartsorgan, beslutade i oktober att man först 2018 ska införa ett datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning från fartyg, data som sedan ska kunna användas som grund för mål och ett eventuellt regelverk som man kommer att besluta först 2023. Vi anser att sjöfartens globala utsläpp måste minska i snabbare takt än så.

Den svenska regeringen bör driva frågan om minskade utsläpp från sjöfart inom IMO, och därmed säkerställa att det blir globala regelverk. För att IMO ska fungera krävs det dock att bilaterala diskussioner förs och allianser bildas mellan de stora möten som äger rum. Politikerna måste därför hantera IMO på samma sätt som klimatmötena COP21 i Paris och COP22 i Marrakech.

Vi är stolta över att svenska redare ligger i frontlinjen. Dessa initiativ måste de få utväxling för. Vi på Göteborgs Hamn AB gör vad vi kan i internationella forum. Nu bör svenska politiker också utnyttja sina goda kontakter, även utanför EU. För miljöns och industrins skull är det av yttersta vikt att besluten som IMO tar blir så kraftfulla och rättvisa som möjligt.

Edvard Molitor

miljöchef, Göteborgs Hamn AB