Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det blir nu extra viktigt att elevhälsan jobbar förebyggande och att frågor om psykisk hälsa blir en del av undervisningen, skriver debattörerna. Bild: Isabell Höjman, Henrik Montgomery, Erik Simander/Bildbyrån
Det blir nu extra viktigt att elevhälsan jobbar förebyggande och att frågor om psykisk hälsa blir en del av undervisningen, skriver debattörerna. Bild: Isabell Höjman, Henrik Montgomery, Erik Simander/Bildbyrån

Självmorden kan öka under Coronakrisen - nu måste skolan agera

I veckan presenterade Suicide Zero sin rapport om psykisk ohälsa och självmord bland barn och unga i Sverige, och den visar att självmordstalen bland unga ökar varje år. Coronakrisen riskerar att förvärra en redan negativ utveckling. För att vända trenden behöver skolan ha ett tydligare ansvar för att förebygga psykisk ohälsa, skriver bland andra Klas Bergling, från Tim Bergling Foundation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varje år vårdas 5 000 barn och unga för självmordsförsök – och i genomsnitt 160 dör i självmord. Det är drygt tre barn och unga i veckan. Kairos Future har på uppdrag av Suicide Zero sammanställt en ny rapport som kartlägger ungas mående och risk för suicid. Trots regeringens nollvision har antalet självmord bland unga i åldrarna 15–24 år ökat med nästan en procent per år sedan 1990-talet. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland flickor i åldrarna 15–19 år och den näst vanligaste bland pojkar i samma ålder, efter olyckor.

Fler mår sämre

Vi har de senaste åren sett en oroande utveckling där allt fler barn uppger att de mår dåligt. I Folkhälsomyndighetens senaste undersökning om skolbarns hälsovanor (2017/18) hade elvaåriga flickor och pojkar de högsta rapporterade nivåerna av psykosomatiska besvär sedan undersökningarna började 1985/86. Samtidigt har de besvären ökat även bland 13- till 15-åringar, och är nu på nivåer som är dubbelt så höga som på mitten av 1980-talet. Allt fler barn och unga har också fått psykiatriska diagnoser de senaste åren, störst ökningen har skett i diagnoser av depression och ångestsyndrom bland flickor i åldrarna 10 till 17 år. Även förskrivningen av psykofarmaka har ökat kraftigt. Enligt Socialstyrelsen ökade andelen flickor som fått psykofarmaka utskrivet med 200 procent mellan 2006 och 2016.

Enbart genom att satsa och ge skolan nödvändiga resurser kan vi vända en negativ utveckling som de senaste tio åren lett till att 1 612 barn och unga har dött i självmord.

Samtidigt oroar utvecklingen i skolan. Andelen barn och unga som säger att eleverna i deras klass trivs tillsammans har minskat och fler känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Dessutom ökar mobbningen i alla åldrar, visar Folkhälsomyndighetens undersökning. Bland flickor 11–13 år säger tio procent att de är utsatta för mobbning.

Statistiken talar alltså sitt tydliga språk. Samtidigt tenderar föräldrar att underskatta hur illa det är ställt. I Suicide Zeros nya rapport uppger endast fem procent att deras barn utsätts för mobbning. Den verkliga siffran är nästan dubbelt så hög. Föräldrar lägger också det största ansvaret på sig själva kring att lära barn om hur man hanterar sitt psykiska mående. Samtidigt tyder allt mer på att skolan är viktig för att kunna vända trenden.

Pandemin kan göra det värre

Coronapandemin riskerar att förvärra utvecklingen, inte minst för barn och unga som redan är mer utsatta och sårbara. Konsekvenserna av föräldrars arbetslöshet, ekonomisk oro och rädsla för samhällsutvecklingen kan skapa ännu tuffare livsvillkor. Skulle skolorna stängas försvinner en trygg plats för många barn. Det blir nu extra viktigt att elevhälsan jobbar förebyggande och att frågor om psykisk hälsa blir en del av undervisningen.

Skolkommissionen konstaterade i en rapport publicerad 2017 att det behövs en stärkt och mer tillgänglig elevhälsovård och att arbetet ofta är reaktivt, medan det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kommer i andra hand. Detta trots att forskningen visar att barns psykiska problem minskar när skolan tidigt lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras.

Slutligen kompliceras utmaningarna ytterligare av ökade socioekonomiska klyftor. Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet har sämre levnadsvanor och hälsa, och presterar sämre i skolan. Riskerna för självmord är också högre i den här gruppen, vars andel av befolkningen har ökat kraftigt de senaste åren. Här fyller skolan en viktig roll.

Satsa på elevhälsan

Därför föreslår Suicide Zero och Tim Bergling Foundation följande åtgärder:

- Förtydliga skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande genom att se över läroplanen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Gör undervisningen om psykisk hälsa obligatorisk. Vi måste bli mycket bättre på att prata om och lära ut grundläggande färdigheter att hantera både egen och andras psykisk hälsa.

- Satsa på elevhälsan genom att öka tillgängligheten till kuratorer i skolan. Kuratorer och annan elevhälsopersonal behöver finnas ute i den pedagogiska verksamheten. Fokus behöver flyttas till att arbeta förebyggande.

- Stärk samverkan mellan skolan och berörda myndigheter med ansvar inom elevhälsområdet. För att ge tidiga insatser till unga som befinner sig i en utsatt situation behöver koordineringen och samarbetet med till exempel socialtjänsten och polisen stärkas.

- Alla skolor ska ha verksamhetsanpassade, skriftliga riktlinjer och rutiner för självmordsprevention.

Skolans uppdrag att ge barn – oavsett bakgrund – nycklar att hantera livets utmaningar är viktigare än någonsin. Enbart genom att satsa och ge skolan nödvändiga resurser kan vi vända en negativ utveckling som de senaste tio åren lett till att 1 612 barn och unga har dött i självmord.

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Klas Bergling, Tim Bergling Foundation

LÄS MER: Suicide Zero ser risker i corona-tider