Det säger sig självt att dessa förhållanden var och en för sig och tillsammans medför sämre förutsättningar för en väl fungerande föräldratillsyn och barnets skolprestationer än en miljö med frånvaron av dessa. En uppväxtmiljö med multipla riskfaktorer och få skyddsfaktorer drabbar särskilt barn med individuella egenskaper som gör dem sårbara, skriver debattören.
Det säger sig självt att dessa förhållanden var och en för sig och tillsammans medför sämre förutsättningar för en väl fungerande föräldratillsyn och barnets skolprestationer än en miljö med frånvaron av dessa. En uppväxtmiljö med multipla riskfaktorer och få skyddsfaktorer drabbar särskilt barn med individuella egenskaper som gör dem sårbara, skriver debattören. Bild: Anders Ylander/Göteborgs-Posten

Självklart ökar socioekonomisk utsatthet risken för kriminalitet

Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade nyligen en rapport som belyser hur socioekonomisk bakgrund hänger ihop med risken att begå brott. För den som läser rapporten blir det obegripligt hur Louise Meijer (M) kommer till slutsatsen att socioekonomiska förhållanden inte är viktiga att beakta i ett brottsförebyggande arbete, skriver Helena du Rées.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

3/3 Det är inte fattigdom eller klassklyftor som orsakar kriminaliteten

Brås rapport visar vad de flesta redan visste; man blir inte kriminell för att man är fattig men för den som växer upp i en socioekonomiskt svag miljö är risken större att fastna i kriminalitet än för den med mer välbärgade föräldrar. Det hänger samman med att riskfaktorer för socialt utanförskap inklusive kriminalitet är vanligare i och göds av socialt och ekonomiskt svaga miljöer.

Brå förklarar att eftersom många någon gång begår enstaka brott samtidigt som de flesta inte blir kriminella, oavsett bakgrund, blir det statistiska sambandet mellan socioekonomi i sig och kriminalitet svagt. Överrisken för att lagföras för brott är dock tydlig för den som växer upp under svaga socioekonomiska förhållanden. Brå framhåller att ”indikatorer på bristande socioekonomiska resurser hos familjen under uppväxten, tillsammans med olika riskfaktorer för brott, bör beaktas vid utformande av preventiva strategier.”

ANNONS

Kända skyddsfaktorer

Föräldrars tillsynsförmåga respektive att barnet klarar skolan är kända skyddsfaktorer av betydelse för att inte hamna i socialt utanförskap inklusive kriminalitet. Föräldrar med låg utbildningsnivå och låg inkomst medför en högre risk för att familjen får ekonomiska problem, drabbas av psykisk- respektive somatisk ohälsa och/eller missbruk, att det brister i boendemiljö och sociala relationer, att utsättas för våld etcetera.

Det säger sig självt att dessa förhållanden var och en för sig och tillsammans medför sämre förutsättningar för en väl fungerande föräldratillsyn och barnets skolprestationer än en miljö med frånvaron av dessa. En uppväxtmiljö med multipla riskfaktorer och få skyddsfaktorer drabbar särskilt barn med individuella egenskaper som gör dem sårbara. Föräldrar som av olika orsaker sällan är närvarande (till exempel ensamstående med långa arbetsdagar; ohälsa; missbruk etcetera.) och/eller inte har möjlighet att betala avgifter, skaffa utrustning, köra till matcher eller på andra sätt aktivt delta i barnens fritidsaktiviteter har sämre möjligheter att utöva tillsyn över sina barn än föräldrar som har tid, råd och hälsan att kunna engagera sig i barnens skola och fritid.

Både de generella och de individuella åtgärderna handlar om att med samhälleliga insatser kompensera för en brist på resurser i uppväxtmiljön hos barn som råkat födas in i en familj med en svag socioekonomisk situation

Familjesituationen är, i kombination med barnets individuella egenskaper, central vid utformande av insatser för att förebygga en kriminell livsstil. Generella välfärdsreformer inriktade på att söka förebygga att barn växer upp under svåra sociala och ekonomiska förhållanden och att, som Louise Meijer föreslår, identifiera riskgrupper redan på mödravårdscentralen som sedan erbjuds stöd och hjälp handlar om två sidor av samma mynt; att förebygga socialt utanförskap inklusive kriminalitet. Både de generella och de individuella åtgärderna handlar om att med samhälleliga insatser kompensera för en brist på resurser i uppväxtmiljön hos barn som råkat födas in i en familj med en svag socioekonomisk situation.

ANNONS

Det är därför svårt att förstå varför det i vissa kretsar blivit kontroversiellt att påpeka att frånvaro av välfärd, i ett samhälle som i övrigt präglas av en utbredd välfärd, ökar risken för utanförskap.

Helena du Rées, Jur.dr. och kriminolog, fristående skribent

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS