Slutreplik
Etnicitet i brottsstatistiken, 11/12
Soleyman Ghasemiani har i en replik (den 11 december) några kritiska synpunkter på min artikel om sambandet mellan invandring och kriminalitet.
Enligt Ghasemiani får man intrycket av att alla siffror i min artikel och datauppdatering är något jag helt subjektivt kommit fram till. Att migranter utgör 3,3 miljoner 2017 är "min definition". "För enkelhetens skull", skriver Ghasemiani, "antar vi att 58 procent av alla registrerade brott i Sverige har begåtts av migranter."
Men jag har inte hittat på dessa siffror. Jag har fått dem från SCB och från Brå. Det är fakta. Så här ser verkligheten ut. Och att 58 procent av alla skäligen misstänkta för brott i Sverige är migranter är inte något vi lite slängigt antar "för enkelhetens skull". Det är sant. Är det inte bra att vi vet hur det ligger till?
Sedan har Ghasemiani gjort ett misstag i formalitet: "Enligt Adamson står migranter för 73 procent av de misstänkta för mord, dråp och misshandel med dödlig utgång". Det skriver jag inte. Jag skriver att "andelen skäligen misstänkta 2017 är 73 procent”. Att vara misstänkt är en lägre misstankegrad än skäligen misstänkt. Vid skälig misstanke finns det bevis eller fynd som knyter gärningsmannen till brottet. Det är således en starkare misstanke om att personen i fråga har begått brottet.
Studerade inte orsakerna
"Det minsta man förväntar sig av en sociolog är att hen frågar sig vad dessa siffror beror på", skriver han vidare. Jag är helt ense med Ghasemiani att dessa frågor är synnerligen viktiga. Men min uppdatering av Brå hade aldrig den ambitionen. Det handlar om en rent deskriptiv datauppdatering. Här finns inga åsikter åt något håll. När jag skrev den fick jag för övrigt påstötningar från både höger och vänster eftersom de data jag och Tino Sanandaji arbetade med inte gav stöd åt en eller annan ideologisk preferens. Jag sa hela tiden samma sak. Vad siffrorna visar är ointressant. Det enda som är intressant är att det är sant.
Vad siffrorna visar är ointressant. Det enda som är intressant är att det är sant.
Olika benägenhet för brott
Migranter är en icke-homogen grupp, påpekar Ghasemiani. Det stämmer. Om vi ser närmare på brottsstatistiken framkommer skillnader i vår uppdatering av Brå:s rapport från 2005. Här använder man begreppet "överrisk". Det visar hur stor sannolikhet det är att en person X från ursprung Y begår ett brott i relation till en inrikes född svensk – som sätts till "1". Statistiken visar då att en person från "Östra Asien", exempelvis Vietnam, ligger på 0.9. Sannolikheten att en person härifrån begår ett brott är alltså lägre än för en infödd svensk. Egentligen borde man alltså för dessa grupper tala om "underrisk" för brott. Den högsta överrisken har individer från "Västra Asien" och "Afrika", 2.6 respektive 2.9. Risken att en person från dessa regioner kommer att begå ett brott är alltså nästan tre gånger högre än för en infödd svensk.
Morgan Johansson (S) har tidigare uttryckt att vi inte behöver någon diskussion kring invandring och brottslighet. Jo, det behöver vi. Nu ligger fakta på bordet. Låt nu en seriös diskussion ta vid.
Göran Adamson, docent i sociologi. Författare till rapporten Invandring och brottslighet – En datauppdatering för 2000-talet, tillgänglig på www.goranadamson.com/publications.
Publiceras som: Migrants and Crime in Sweden in the 21st Century – An empirical analysis based on data by the Crime Prevention Agency (Society, Jan/Feb, 2020).