Intresset för förutsägelser när Sverige har nått flockimmunitet i Covid-19 är naturligtvis stort. När flockimmunitet uppnås beror på hur stor den sociala interaktionen var vid utbrottets början och på de åtgärder som ökar den sociala distanseringen samt i vilken grad rekommendationerna om social distansering efterlevs.
Sveriges län har dock olika förutsättningar som kan antas påverka hastigheten i smittspridningen. Eftersom som jag kulturgeograf och statistiker har jag gjort en analys dessa förutsättningar med demografiska data, pendlingsdata och smittspridningsdata. Demografiska data och pendlingsdata har hämtats från Tillväxtverket och data över smittspridningen kommer från Folkhälsomyndigheten.
Analysen visar att det finns ett positivt samband mellan de olika länens arbetspendling och smittspridningen. Län som har en stor andel pendlare till smittans epicentrum, Stockholms län, har flera konstaterade fall av Covid-19 per 100 000 invånare än län med liten pendling. Län med liten pendling till Stockholms län har i genomsnitt en mindre folkmängd och större andel äldre i befolkningen jämfört med län som har en stor andel utpendlare till Stockholms län.
Denna regionala struktur gör att Sverige har en inbyggd karantän som skyddar de äldre vars andel av befolkningen ökar i takt med att interaktionen med smittans epicentrum minskar. Därför ligger det nära tillhands att anta att det är orter som har en stor pendling till Stockholm där smittan har tagit sig in mest på äldreboendena.
Distanseringen har haft effekt
De regionala förutsättningarna vad gäller demografi och smittspridning har legat till grund för en simulering av smittspridningens fortsatta förlopp i länen givet att folkhälsomyndighetens rekommendationer ligger fast och att de efterlevs i samma utsträckning som hittills. Resultaten visar att den sociala distanseringen har haft en stor effekt genom att den sänkt smittspridningens hastighet. Håller den svenska strategin finns det goda möjligheter för att toppen är nådd ungefär när skolorna börjar.
Södermanlands län verkar ha fått bäst kontroll på smittspridningen antalet smittade. Där kommer enligt simuleringarna att nå toppen på kurvan den 18 juni. Därefter kommer Stockholms län, vars topp beräknas infalla den 27 juni. Anledningen till att toppen enligt den här modellen kommer senare än vad Folkhälsomyndigheten har antagit är att jag har satt sjukdomstiden till 30 dagar istället för 14 dagar då det har visat sig vara trögt att skriva ut patienter från sjukvården.
Resultaten visar att den sociala distanseringen har haft en stor effekt genom att den sänkt smittspridningens hastighet.
I Västra Götalands län kan toppen vara nådd den 2 juli och i Uppsala län kan enligt simuleringarna toppen förväntas inträffa den 8 juli. Därefter kommer övriga län att nå sina toppar under senare delen augusti. Simuleringarna visar att den sociala distanseringen har medfört att det verkar ”räcka” med att mellan 50 och 60 procent av befolkningen behöver bli smittade för att flockimmunitet ska uppstå. Utan social distansering beräknas omkring 70 procent att behöva bli smittade för att uppnå flockimmunitet.
Dessa simuleringar är liksom alla andra matematiska beräkningar av spridningsförloppet osäkra. Men även om alla modeller har fel så är vissa modeller användbara. Den här modellen som utgörs av en algoritm och resultatet kan vara användbart för att bedöma hur lämpligt det är att släppa loss ett mellanregionalt semesterresande inom Sverige.
Små sjukvårdsresurser
Ett ökat semesterresande riskerar att öka antalet smittade i de län som nu är skyddade av den strukturellt regionala karantänen. Dessa län har en liten folkmängd och små sjukvårdsresurser. En ökad smittspridning under semesterperioden skulle med stor säkerhet innebära att sjukvården kollapsar i län med de största utmaningarna. Modellen kan användas för att ge råg i ryggen åt alla människor som vill få igång företagen, kulturen och idrotten så snabbt som möjligt. Minskar vi resandet i sommar är sannolikheten större för att exempelvis hockeyn kan dra igång höst. Min poäng är att det krävs strikta regler i sommar som underlättar för människor att fatta det svåra beslutet inte resa långt. Låt inte ett odisciplinerat semesterresande bli den sten som gör att den svenska vagnen välter.
Anders Wigren, Filosofie doktor i kulturgeografi och statistiker, verksam som dataanalytiker på Trafikverket