Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Givet den accelererande segregationen vi bevittnar i samhället i stort är skolornas möjligheter att på medellång sikt kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund tyvärr mycket begränsad. Likvärdig skola är en fin vision men inget realistiskt mål, skriver debattören. Bild: JESSICA GOW / TT
Givet den accelererande segregationen vi bevittnar i samhället i stort är skolornas möjligheter att på medellång sikt kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund tyvärr mycket begränsad. Likvärdig skola är en fin vision men inget realistiskt mål, skriver debattören. Bild: JESSICA GOW / TT

Segregationen beror på migrationspolitiken, inte på friskolorna

Debatten om friskolornas vinstuttag har blossat upp på nytt. Den här gången är huvudämnet friskolornas påstådda roll i skolsegregationen. Det är obegripligt att skolföretag som bedriver verksamhet som uppenbarligen är efterfrågade framställs som ett av skolans största problem, skriver Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är också märkligt att vinstuttag som endast består av ett par promille av skolans totala budget, framställs som skolans största bekymmer.

Frågan om vinster i välfärden verkar ha blivit en del i de rödgrönas mobilisering för att inte förlora väljare. Debatten fungerar dessutom som ett bekvämt sätt att styra bort uppmärksamheten från politikers egna tillkortakommanden.

Ogynnsamma förutsättningar

Den främsta orsaken till skolsegregationen är inte friskolor utan en migrationspolitik som gjort att Sverige på två årtionden fått två miljoner nya invånare. När det gäller gruppen 5-19-åringar har andelen med invandrarbakgrund (utrikesfödda och inrikes föda med minst en förälder född utomlands) ökat med 55 procent från 24 till 38 procent. För skolans del har den stora demografiska förändringen inneburit ett stort inflöde av elever med ogynnsamma förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det är en utveckling som vi skulle ha fått alldeles oavsett friskolereformen.

I ljuset av detta kan man konstatera att det fria skolvalet fått konsekvenser för segregationen. Å ena sidan väljer många familjer i segregerade områden att placera sina barn i skolor på andra ställen – företrädesvis i friskolor. För dessa familjer är skolvalet en möjlighet att bryta sig fri från den geografiska segregationen. Å andra sidan blir konsekvensen sannolikt mer negativ för de familjer som inte gör ett aktivt val, då mindre studiemotiverade elever koncentreras i segregerade områden.

Påhittade problem

Om vi ska kunna vända på utvecklingen är det viktigt att debatten inte handlar om påhittade problem och populistisk retorik. Givet den accelererande segregationen vi bevittnar i samhället i stort är skolornas möjligheter att på medellång sikt kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund tyvärr mycket begränsad. Likvärdig skola är en fin vision men inget realistiskt mål. Det kommer att ta flera decennier att eventuellt nå dit.

Vinstdrivande friskolor är i detta sammanhang inte en del av problemet utan en del av lösningen. Kommersiellt drivna skolor är mycket effektiva på att mobilisera de finansiella och verksamhetsmässiga resurser som behövs för att motverka segregationen.

Politiker som vill motverka segregation borde lägga mindre energi på att svartmåla friskolor och mer på att fundera kring hur kommuner och företag kan samarbeta för att utveckla skolor och förskolor

Hos de kommersiellt drivna skolorna finns ingen motsättning mellan affärsintresse och samhällsnytta. Efterfrågade produkter skalas snabbt upp, konceptualiseras och implementeras. Det tjänar både aktieägarna och kunderna, i detta fall elever och samhälle i stort, på. Engelska skolans fantastiska utveckling är det främsta exemplet så här långt på hur ett framgångskoncept kan skalas upp. I en företagsvänligare miljö kan exemplen bli många fler.

Det påstås att friskolorna väljer sina elever. Det stämmer inte. Det är familjerna som väljer skola. En skola som levererar undermålig undervisning blir inte långvarig. Det är också viktigt att veta att andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär samma i friskolor som i kommunala skolor. Tellusgruppen har en betydande del av sin verksamhet i mycket segregerade områden. Förutsättningarna är naturligtvis annorlunda jämfört med välbärgade område. Men om det är något vi privata bolag är bra på så är det anpassningsförmåga och lyhördhet för kundens behov och förutsättning. Vi erbjuder oss gärna att ta över kommunal verksamhet och har inget emot om delar av verksamheter skulle vara belägna i segregerade områden.

Del av lösningen

Vinstdrivande skolors styrka är att attrahera ledning och kapital och att arbeta systematiskt med förbättringar och effektiviseringar. Politiker som vill motverka segregation borde lägga mindre energi på att svartmåla friskolor och mer på att fundera kring hur kommuner och företag kan samarbeta för att utveckla skolor och förskolor. Vi är inte en del av problemet, vi är en del av lösningen.

Bijan Fahimi, VD Tellusgruppen