Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Regeringens pandemisatsning på livslångt lärande motsvarade 1 500 helårsstudenter. Det är inte mer än en promille av Sveriges 1 500 000 akademiker – bara de med en teknisk högskoleexamen är 200 000. Trots en vilja att avsätta resurser i budgeten för fortbildning i både yrkeshögskola och högskola, saknas fortfarande helhetsgreppet, skriver debattören. Bild: ADAM IHSE / TT

Satsa på vidareutbildning för yrkesverksamma

Coronapandemin har satt strålkastarljuset på vikten av det livslånga lärandet. 3000 tjänstemän har varslats inom fordonsindustrin, motorn i svensk ekonomi. Skäl som anges är “att påskynda kompetensskiften som krävs för nya teknologier”. Detta visar hur viktigt det är att vi nu möjliggör kompetensutveckling för medarbetare som behöver dets, skriver Ulrika Lindstrand, Sveriges ingenjörer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Listan över företag med medarbetare som står inför stora utmaningar av det här slaget slutar inte med Volvo-bolagen. Ny teknik driver fram effektiviseringar och ställer krav på ny kompetens hos medarbetarna. Det ligger i ingenjörens natur att söka nya och bättre lösningar. Men de måste få rätt förutsättningar. För teknisk vidareutbildning i absolut framkant är högskolan för dem det enda alternativet.

Regeringens pandemisatsning på livslångt lärande motsvarade 1 500 helårsstudenter. Det är inte mer än en promille av Sveriges 1 500 000 akademiker – bara de med en teknisk högskoleexamen är 200 000. Trots en vilja att avsätta resurser i budgeten för fortbildning i både yrkeshögskola och högskola, saknas fortfarande helhetsgreppet.

Underskattar betydelsen

Nyligen föreslog regeringen en ändring av högskolelagen, där lärosätenas roll och ansvar för möjligheten att vidareutbilda yrkespersoner förtydligades. Det är bra, men det underskattar betydelsen av det som nu står på spel. Systemet är i dag designat för att bedriva stora programutbildningar. Där är intäkterna tryggare, studenterna fler och kurserna lättare att ta fram och återanvända.

De kritiska kurserna för yrkesverksamma behöver vara högt specialiserade, snabbt komma på plats, ges under andra former, och riktas till mindre grupper av yrkesverksamma. Yrkesverksamma drivs inte heller på samma sätt av att samla högskolepoäng. Återgår de till arbetet när de lärt sig vad de behöver, kan lärosätet stå utan halva ersättningen från staten. Så länge regeringen inte klargör sina mål för yrkesverksammas lärande, kommer därför utbildning för programstudenter att prioriteras.

Långsiktiga behov

Det här behöver göras:

•Den samlade finansieringen av högskolan måste höjas stadigvarande för att möta de långsiktiga behoven av fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma.

•En ny och ändamålsenlig finansieringsmodell måste införas för utbildning riktad till återvändande studenter med behov av färsk specialkompetens. Den ställer helt andra krav än programutbildning. Ersättningen kan därför inte i lika stor utsträckning bygga på avklarade studiepoäng.

Frågan om yrkesverksammas kompetensutveckling har för stor dignitet för att avfärdas med ett förtydligande i högskolelagen. I det livslånga lärandet är långsiktighet själva essensen. Om inte ovanstående kommer på plats, kan inte regeringen förvänta sig att högskolorna ska kunna ta sig an sitt uppdrag. Framtiden kommer in utan att först knacka på.

Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer