I EU har omkring 400  miljarder kronor tagits fram i kampen mot Coronaviruset. Det är ett oerhört välkommet exempel på hur vi genom att kraftsamla kan åstadkomma resultat, skriver debattörerna.
I EU har omkring 400 miljarder kronor tagits fram i kampen mot Coronaviruset. Det är ett oerhört välkommet exempel på hur vi genom att kraftsamla kan åstadkomma resultat, skriver debattörerna. Bild: Yves Logghe

Samarbete - inte nationalism måste prägla kampen mot coronaviruset

Bekämpningen av coronaviruset får aldrig bli en allas kamp mot alla. Nu är utbyte och samarbete viktigare än någonsin. När den akuta krisen är över måste vi ta oss an den för framtiden viktigaset utmaningen klimatomställningen, även där med gemensamma krafter, skriver Helene Fritzon (S) EU-parlamentariker.

ANNONS

Just nu står vi i och inför två kriser. Hur hanterar vi Corona-viruset och hur hanterar vi världen efter Corona? Såväl när det gäller att bekämpa smittspridningen, vårda de drabbade som att lindra de ekonomiska effekterna behövs det två saker. Det behövs ett starkt samhälle, och det behövs samarbete. För Sverige spelar därför EU och FN viktiga roller.

Att stänga gränser för att möta en akut smittspridning är en sak. Varje land gör sitt yttersta för att på sitt sätt möta detta stora och allvarliga hot. Men det får aldrig bli så att vi sluter oss och att krisbekämpningen blir till en allas kamp mot alla, en sådan kamp har bara förlorare. När det gäller kunskapsutbyte, produktion av sjukvårdsmaterial och varuleveranser måste samarbetet fungera.

ANNONS

Kriserna hänger samman

Det gäller lika mycket när det handlar om att hantera de djupgående ekonomiska effekter vi står inför. Runt om i världen drabbas redan människor hårt. Svårast har de med otrygga anställningar och obefintliga skyddsnät. Här ser vi hur de två kriserna hänger samman. Ska vi lyckas hålla tillbaka smittspridningen måste alla stanna hemma vid minsta symptom. Då krävs ett skyddsnät som gör att man klarar detta och fortfarande kan betala hyran och ha råd med mat på bordet.

Hela Europa har länge levt i en verklighet där nedskärningar och privatiseringar varit tydliga i den politiska utvecklingen. Men de utmaningar vi står inför på både kort och lång sikt kräver helt andra typer av lösningar. Nu krävs det att vi hjälps åt. Det ställer krav på oss, från individnivå till EU- och FN-nivå.

Ett annat exempel på att EU rustar sig tillsammans inför kommande kriser är att MSB med starkt finansiellt stöd av EU nu köpt två vattenskopande flygplan som kan användas vid skogsbränder

I EU har omkring 400 miljarder kronor tagits fram i kampen mot Coronaviruset. Det är ett oerhört välkommet exempel på hur vi genom att kraftsamla kan åstadkomma resultat. Dessa pengar kan exempelvis användas för att förstärka den sjukvård som utgör den verkliga fronten mot virusets verkningar, men även till att stötta i grunden livskraftiga företag som annars riskerar att slås ut. Ett annat exempel på att EU rustar sig tillsammans inför kommande kriser är att MSB med starkt finansiellt stöd av EU nu köpt två vattenskopande flygplan som kan användas vid skogsbränder. I samband med detta ansluter sig Sverige till Resceu, EU:s reserv av civilskyddskapacitet.

ANNONS

FN ger omfattande humanitärt stöd till människor runt om i världen, men också rådgivning och experthjälp. En viktig del i FN:s arbete är världshälsoorganisationen WHO som bistår världens regeringar med att samla in statistisk samt ger svar på frågor från oroliga människor världen över. Därtill görs ett omfattande arbete inom FN:s befolkningsfond UNFPA som framhåller att omkring 70 procent av världens hälsoarbetare är kvinnor och därmed särskilt utsatta. UNFPA har tillhandahållit skyddsutrustning och olika typer av vårdmateriel till flera länder för att minska risken som många vårdarbetare utsätts för.

Viktigt att vi inte sluter oss

Men EU och FN kommer att behöva göra mer. De mänskliga effekterna av Corona-pandemin är redan omfattande och tragiska. Vi prövas både som medmänniskor och som samhällen. I detta läge är det livsviktigt att vi inte sluter oss.

Nu handlar det om att ta sig igenom den akuta krisen och minimera skadorna för människor, samhällen och företag. Men samtidigt som vi är mitt upp i detta får vi inte tappa blicken från horisonten. Klimatfrågan är den viktigaste framtidsfrågan som vår generation har att lösa. Lyckas vi inte med det kommer det få ödesdigra konsekvenser för kommande generationer. Demokratin måste fungera och vi måste fatta nödvändiga beslut.

Formerna för hur vi träffas kommer med nödvändighet, åtminstone i närtid, bli annorlunda. Men det internationella samarbetet som sådant behövs mer än någonsin. Bara om vi hjälps åt och arbetar tillsammans baserat på kunskap kommer vi kunna bygga ett starkt hållbart samhälle för framtiden.

ANNONS

Heléne Fritzon (S), delegationsledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet

Kenneth G Forslund (S), ordförande utrikesutskottet riksdagen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS