Bostadsbrist hotar tillväxten, företagens rekryteringar och städernas attraktivitet. Orsakerna är bland annat brist på kapital, lagstiftning och oklara processer. Därför startar nu Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) projektet Framtidens goda stad tillsammans med bostadspolitikens olika aktörer för att bidra till mer effektiva system.
Sveriges städer växer. 2015 blev vi drygt 100 000 fler i Sverige enligt SCB:s statistik och 2016 blir vi ännu fler. Flertalet av dessa nya medborgare bor i eller kommer att söka sig till städerna.
Ekvation som inte går ihop
Men i städerna är det ont om boende för personer som till exempel ska studera eller arbeta i en växande tjänstesektor. Bristen på bostäder är också ett problem för de företag som behöver rekrytera specialister. En ny studie från Stockholms handelskammare visar att ett av fem företag i Stockholms län misslyckas med rekryteringar på grund av bostadsbristen. Boendet utgör en ekvation som inte går ihop och som hotar tillväxt och städernas attraktivitet.
Bakgrunden till dagens situation är en rad faktorer som alla har effekt på bostadsbeståndet.
Efter avskaffandet av bostadssubventionerna har det saknats riskvilligt kapital vilket inneburit att det i huvudsak har byggts bostadsrätter, som i slutändan finansieras av enskilda individer.
Nya kommunala redovisningskrav i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag innebär att bolagen ska agera efter affärsmässiga principer. Boverket konstaterar att allmännyttans utförsäljningar också kan vara en konsekvens av den nya lagstiftningen. Bostäder säljs för att finansiera upprustning av kvarvarande bostäder, som då får högre hyra.
Många kommuner brottas med ekonomiska problem, vilket försvårar investeringar i nya bostadsområden. Ett konkret exempel är att försäljning av kommunal mark är viktig för att finansiera kommunernas investeringar vilket bidrar till att det i dag främst byggs bostadsrätter.
Oklarheter och fördröjningar
Länsstyrelserna har sedan Plan- och bygglagen, PBL, införts successivt utökat sitt deltagande i plan- och byggprocessen. Kommunernas handläggare har ett ansvar att driva planprocessen framåt, men osäkerhet kring länsstyrelsernas agerande leder till oklarheter och ofta fördröjningar. Detta resulterar många gånger i ytterligare intressekonflikter och förseningar vilket i sin tur genererar högre kostnader innan byggprojekten väl sätter igång. Att kommunerna och Länsstyrelsen arbetar utifrån olika principer och incitament gör att dagens system är alltför tungrott för att fungera effektivt.
Ett annat bidrag till bostadsbristen är att dagens bostadspolitik främst stimulerar nybyggnad. Samtidigt vet vi att trots relativt stor nybyggnation så är det i det befintliga beståndet som merparten av landets bostäder finns. Det är där de flesta kommer att få sin första bostad, och en vitalisering av det befintliga bostadsbeståndet är nödvändig för att ge unga människor möjlighet till boende.
Mot bakgrund av bland annat ovanstående utmaningar har regeringen med bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) i spetsen bjudit in oppositionen till överläggningar om framtidens bostadspolitik. Vi välkomnar detta initiativ.
Samverkan avgörande
Samtidigt startar IVA projektet Framtidens goda stad för att vi vill bidra med IVA:s kunnande i syfte att förbättra förutsättningarna för utveckling av attraktiva livsmiljöer. Vår tro är att arbetet måste inriktas på samverkan och ledarskap över gränser, där samhällets alla sektorer är involverade. Genom kunskapsdelning och goda exempel kan projektet skapa en brygga mellan bostadspolitikens olika aktörer och bidra till mer effektiva system.
Björn O Nilsson
vd, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA
Gabriel Urwitz
ordförande Framtidens goda stad
Ulrika Francke
ordförande IVA:s avdelning för samhällsbyggande